Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3-4 - Forskningarne mot och i Central-Afrika åren 1878-1881, af Gust. von Düben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOBSKNINGARHE MOT 6CH I IEHTRAL-áFBIKà ÅREN 1878—1881. 83
handling, hygienisk-medicinsk eller moralisk. Jag vill blott framhålla
dem, som föranledas af landets konfiguration och som lägga sig i
vägen för sjelfva fardandet.
Kusterna äro numera lätt tillgängliga på alla något besökta
trakter. Regelbunden ångbåtsfart eger rum ända ned till sydspetsen,
såväl från Europa å båda sidorna, från Indien och Nord-Amerika (på
Kap sedan 1881), som längs kusterna mellan deras vigtigare orter;
längs ostkusten till Kap gå ångare 4 gånger i månaden från England,
längs vestkusten, ned till portugisiska besittningarne, 8 gånger i
månaden; de fleste af dessa gå från Liverpool. Kustfarame hafva
ökats så, att då för 25 år sedan för Slafkusten och närliggande
trakter blott fans en lokalångare med oregelbundna afgångstider, gå der
nu 30—40, intagna i det cirkumglobära postsystemet; och då på östra
sidan för ett tiotal år sedan blott funnos de tre engelska kap-ångarne,
har numera ensamt sultanen af Zanzibar 3 ångare för Röda hafvet
och till hans örike närliggande orter. — På flere floder och sjöar finnes
äfven mer eller mindre regelbunden ångbåtsfart: på Nilen sedan länge,
på Senegal, Gambia, Binue, Kongo, Zambesi med Schire, kanske på än
flere; samt på sjöarna Mvutan, Ukereve och Njassa. Dessa ångare
tillhöra oftast missioner, men äro stundom handelsfartyg.
I de flesta floderna hindras man dock, som bekant, af forsar och
fall, der de hafva att genombryta den nästan rundt kring kusten
befintliga bergvallen mot inre höjdplatån, och färden inåt, med undantag
för Nilen och Binue, kan derför icke sträckas långt. Man har derför
varit betänkt på andra sätt att komma derin och bilda handelsvägar.
Jernoågar, länge påtänkta och projekterade, hafva, utom i Algeriet
samt i Egypten öfver Suez, endast kommit till stånd i Kapkolonien
och Natal, der de småningom byggas allt längre och längre in från
sina små begynnelsepunkter vid kusthamnarna. Der går en från
Capetown till Beaufort-West, som skall förlängas öfver Hopetown mot
diamantfalten; från Port Elizabeth, med grenbana till Grahamstown,
en till Cradöck, som skall utsträckas till Colesberg*), samt en öfver
Uitenhage till Graff-Reinet; ifrån East London till Tylden; från Durban
till Pieter Maritzburg. Tillsammans finnes i Kapkolonien (enligt T.
B. Johnstons karta af 1880) omkring 1,300 kilometer trafikerad bana.
År 1877 projekterades, 1878—79 undersöktes och förarbetades, med
anslag å l1/* mill. frcs, en jernvägssträcka från Lourenpo Marques
till Pretoria i Transvaal, men kriget har hindrat dess utförande,
hvil-ket dock snart synes förestå, då »Boers» hos sina vänner i Europa upp-
•) De två sist nämnda projekterade gå på de länge kända diamanttrakterna
Kimberley, etc); men man har äfven funnit nya sådana vida närmre, vid
Hannover, kring 24Va° ost, 31° syd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
