Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3-4 - Forskningarne mot och i Central-Afrika åren 1878-1881, af Gust. von Düben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 FORSKNINGARNE MOT OCH I CENTRÅL-AFRIKÅ ÅREN 1878—1881.
valde regntiden. Men äfven af ett annat skäl är detta färdsätt
omöjligt på Zanzibar-vägen och på flere andra ställen vid ostkusten, och
detta skäl är närvaron af den för nötboskap förderfliga tsetse-flugan
(Glossina morsitans). Hur fruktansvärd hon kan vara och hvad
be-tyäelse detta lilla djur har, visar sig af följande observation från 1880.
Piaggta mötte vid öfre delen af Blå Nilen en dag mot slutet af
nämnde år en karavan araber och baggara, på 400 kameler och med
40,000 stycken boskap, hvilka af sina egare fördes flyende för tsetse.
I trakten söder om Zambesi m. fl. har man lärt sig vid oxfarder
någorlunda akta sig för tsetse, genom att resa blott om natten samt i
allmänhet och särskildt för dagarna undvika sådana växtdungar, hvari
hon brukar uppehålla sig; men det är ett experiment, som icke sällan
misslyckas och då straffas med förlusten af större delen af eller hela
anspannen. Sir Bartle Frere uppgifver, att denna fluga uppträder
och försvinner med storvildtet — elefanter, noshörningar, giraffer;
från Livingstonia (vid Njassa) berätta missionärerna, utan att synas
ega kännedom om detta samband, att tsetse der viker för kulturen i
allmänhet och särskildt för åkerbruket. Förr än detta inträffat på de
ställen der tsetse nu uppträder, äro oxfarder derstädes mycket
vanskliga; och i sådan odling ligger enda betinget, ej blott för dem, utan,
hvad vigtigare är: för boskapsskötseln.
Ett annat länge föreslaget och numera äfven pröfvadt
tranáport-djur är elefanten. Med anledning af århundraden lång erfarenhet i
Indien och engelsk erfarenhet 1868 under kriget i Abessinien,
förordade Peterrnann (1873) elefanters bruk vid forskningsresor i Afrika.
Åtskilliga andra personer yttrade sig för saken (ex. elefantjägaren
Hugo v. Koppenfels), andra mot (ex. Bastian). Hufvudskälet mot
deras bruk var kostnaden. Men om vi antaga, att en resande, en
expedition, behöfde 300 bärare, hvilket icke är mycket (Debaize nu
senast hade 400 ensamt för sin person), kosta dessa omkring 20 kr.
hvar i månaden, utom födan; de vandra högst 15 km. dagligen, och
på en relativt så kort resa som fram och åter mellan kusten och
Tanganjika medtaga de vid pass ett år, inberäknade uppehållen.
Minsta totalkostnaden uppgår följaktligen till 90,000 kr. Tio
dresserade och sadlade elefanter, hvilka bära lika mycket, fås för 80,000
kr., deras 10 förare à 30 kr. för månad kosta för lj2 års resa 1,800
kr., tillsammans 81,800 kr. Jämföra vi nu vidare och i andra
hänseenden för- och nachdelar af bärare och elefanter, finna vi följande.
Bärarne äro högst opålitlige; göra stundom myteri utan skäl; rymma
ofta i stora flockar med sina bördor, när de väl fått förskott på sin
betalning och kommit ett litet stycke på väg; de kosta betydligt i
underhåll under hela färden. Elefanterna äro pålitliga, kosta intet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
