Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3-4 - Forskningarne mot och i Central-Afrika åren 1878-1881, af Gust. von Düben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 FORSKNINOARNE MOT OCH I CENTRAL-AFK1KA ÅBEK 1878—1881.
sluta vänskapsförbund med den der i orten fredliga befolkningen;
vandrade så, utan att invänta sina reskamrater, med ringa packning
och omkring 20 följeslagare, öster ut 12 dagsmarcher (omkr. 300 km.)
på en sund, majs- och bananasrik högslätt, med undantag för ett par
stigningar så jämn och ländig, att »man skulle kunnat köra fram der
med vagn»; samt färdades slutligen enligt en uppgift i båt ned åt
Alima, enligt en annan berättelse fem dagar ned åt floden
Lawson-Lufini på en flotte, ända till en dagsresa nära Kongo, hvilken
sistnämnde flod han nådde i juli 1880 mellan Lufini och Mpama-mpaka.
Vägen häremellan och Franceville säger han (i början af 1881) sig
hafva passerat 5 gånger och omtalar huru lätt den kan göras farbar
På en plats Ntamo-nkuna eller Nshasha, vid sydstranden af Stanley
Pool, och på mark den han i Frankrikes namn inköpt af Makoko.
herskaren öfver ett stort område derstädes, anlade han den 3 oktober
1880 en station, hvilken Quatrefages benämnt »Brazzaville»; Lesseps
har föreslagit att kalla hela trakten »Brazza». Stationen lemnade han
att försvaras af sergeant Malannime och 3 »laptots» eller
infödingsoldater från Senegambien, och begaf sig derifrån landvägen ned åt
Kongostranden till Stanlqj, hvilken han träffade i november 1880;
sedan december nämnda år är han ånyo på väg in till sina stationer
för att fortsätta traktens undersökning och vägens organisation. —
Färden synes icke hafva varit så synnerligen svår, men detta minskar
icke äran och betydelsen af den lyckade upptäckten, ty derigenom
är funnen ännu en och som det vill synas ganska beqväm väg in åt
landet.
Redan i sina första notiser om sin lyckade Kongofard uttalar
Stanley vigten deraf, att någon mäktig nation tager ordentlig
besittning af denna flods mynning och på allvar inleder civilisationsarbetet
i denna, genom den mångbefarna Atlantens närhet, lämpligaste
infartsvägen till Central-Afrika. Han fick 1878 af en förening större
engelska och belgiska industriidkare, med kung Leopold II i spetsen,
det ärofulla men mödosamma uppdraget, icke att taga besittning af
flodmynningen, men att från denna bereda en beqväm och trygg in.
gång till flodens segelbara del. Han förband sig till detta arbete för
3 år, hvilken tid han ansåg tillräcklig för ändamålet; uppsökte i
Zanzibar de bästa af sina forna följeslagare och värfvade nya, tillsamman
68 personer. Med dem och 14 européer begaf han sig 1879 till
Kongos nedre del, hvarest han möttes af en rik utrustning och sedan
dess uppehållit sig. Man sänder allt emellanåt förstärkningar till
honom: .för att gifva ett, om än aflägset begrepp om hvad lyelp han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
