Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3-4 - Forskningarne mot och i Central-Afrika åren 1878-1881, af Gust. von Düben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 F0R8O1NGARNE MOT OCH 1 CENTRAL-AFKIKA ÅREN 1878—1881.
lämplig större, hvilken skall kallas »Henry Rced» efter hennes aflidne
man, som intresserat sig mycket för denna missionsfråga.
Om den katolska missionen är mig intet annat bekant än den
nästan otroliga underrättelsen, att missionärerna, som slagit sig ned i
S:t Salvador, till dess höfding i presenter medfört rom, bränvin och
eldvapen, saker hvilka infödingarne visserligen skatta högt, men
alla civilisatorer anse som det mest fördömliga kontraband.
Holländska faktorier finnas sedan gammalt vid flodmynningen,
franska och engelska likaså; amerikanska från senare tid; alla inrätta
de nu filialer vid den stanleyska vägen, hvarest äfven belgiska
handelsmän organisera sig.
Oerhörda krafter arbeta sålunda på denna vägsträcka. Alla rikta
sina sträfvanden på Stanley Pool, infödingarnes Nga-mkuma, hvarest
redan Frankrike genom de Brazza fått fast fot. Det är ett ganska
skarpt kapplopp. Hvem skall först komma in med tillräckligt samlad
kraft, att ordentligt börja verka på innerlandet? Ty der är man då
man organiserat sig vid Stanley Pool; derifrån till Stanley Falls är
hela den 1,500 km. långa Kongobågen segelbar, och Stanley uppskattar
dess der inträdande segelbara inflöden till 6,000 km. Låt vara att
dessa icke äro så långt tillgängliga och att de icke strax komma att
befaras af européer; om de icke redan äro det, måste de dock snart
varda mäktiga sugådror för handeln på den stora floden samt vigtiga
banor för beröring och forskning både norr och söder ut. Men hvem
skall komma först med nödig materiel för arbetets början?
De Brazza är redan der; men försummelsen, att icke i tid sända
den ångbåt han skulle föra dit upp, gör att han möjligen kommer
efter de andra, åtminstone några af dem, ty ångbåt är en conditio
sine qua non. De senaste underrättelserna (nu i februari), att de
Brazza inrättar station (»Post de X Alima») vid slutet af vägen mellan
Ogové- och Kongo-bäcknen, på det ställe der han tänker hopsätta och
låta utlöpa den ångare dr BaLlay nu ändtligen tillför honom, samt
att mr Misson, som i slutet af september 1881 hunnit öfre Ogové,
skall varda befölhafvare i Brazzaville, låta mera förhoppningsfullt för
honom.
Det är dock mycket möjligt, att baptist-missionärerne först hinna
fram med den af mr Arthington skänkta båten, om densamma är
lagom stor, färdig och vid kusten, hvarom kännedom saknas. Men
om icke någon sjukdom eller olycka inträffar, är väl mest antagligt
att försprånget skall vinnas af Stanley, som redan sändt Lindner
dit, säkerligen med all erforderlig materiel och sjelf går efter för att,
så att säga, skjuta på. Ingen afrika-resande har, sedan Livingstone,
den energi och seghet som han, ingen samma lednings- och organisa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
