Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3-4 - Forskningarne mot och i Central-Afrika åren 1878-1881, af Gust. von Düben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F0R8KNINGAENE MOT OCH I CENTRAL-A FBI KA AREN 1878—1881. 107
Dr. P. Pogge, som 1875—76 berest landet, har fått uppdrag att,
med understöd af tyska regeringen, i sällskap med löjtnant Wissman
och åtföljd af en topograf och en naturforskare, resa till
Muati-Njam-vos rike och der slå sig ned några år. Han ankom till Loanda i
jan. 1881 och skrifver den 11 aug., att han i anseende till krig och
oroligheter icke reser till Muati-Njamvo, utan tågar upp mot den af
Schutt omtalade Mukänga-sjön i Tschilanda-landet, för att derifrån om
möjligt fortsätta norr ut.
Den nordamerikanska internationela filialkomitén, som bildades
med anledning af Asa Otis ofvan nämnda donation, har efter lång
öfverläggning förklarat de vestra portugisiska besittningarna och
sär-skildt kosan öfver Bihé vara bästa vägen för inträngande i
Central-Afrika. På dess vägnar hafva hrr Bagster, Sanders och Miller från
Benguela rest dit och längesedan nått Bihé.
En notis från Portugal (okt. 1881) ger vid handen, att dess
regering beslutat inom de afrikanska kolonierna på flere ställen bilda
civilisatoriska stationer, från hvilka understöd skall lemnas resande,
så väl för handel, som forskning och mission; den förste
stationens-chef är äfven utsedd.
Från de eljest såsom särdeles otillgängliga omtalade trakterna
mellan Cunené-, Ovampo- och Svakop-floderna hafva äfven på senaste
tider kommit underrättelser om tilldragelser och resor, som med några
ord förtjena omtalas.
Strax innan Tränsvaal (1877) »på fleres begäran» annekterades af
engelsmännen, voro förhållandena inom landet så odrägliga, att
omkring 600 bönder (»boers») med familjer och hjordar utvandrade mot
nordvest, hvarest en van Zyl (kring 1870) upptäckt goda betesfält
vid Ovampo-floden, norr om Damaralandet. De fleste bönderna äro
flyttfåglar; »de komma till verlden med bössa och häst», som ett deras
ordspråk säger, och »treken» eller tåg med oxvagn är hos dem en
institution, »trek-boers» en stor samhällsklass. Nämnde utvandrare
hemsöktes på vägen af febrar, deras hjordar och dragare af tsetse;
till följe af boers’ vanliga brutalitet mot infödingarne råkade de i
strid med dessa, och en del af dem stupade för fiendehand; slutligen
kom till Kapkolonien en hjertslitande skildring af deras elände.
Kolonialstyrelsen och enskilda skyndade att lemna bistånd, en mr Coates
Palgrave sändes med 2 fartyg till deras hjelp, landsteg i Rockbay norr
om Walfishbay, färdades 30 dagsresor in åt landet och träffade dem,
2 dagsresor söder om Cunené-floden, vid några sänkor, som kallas »de
sex källorna». De nu återstående 77 familjerna på 350 personer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
