Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3-4 - Forskningarne mot och i Central-Afrika åren 1878-1881, af Gust. von Düben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 FOBSKX1NGARNE MOT OCH I CENTRAL-AFR1KA ÅREN 1878—1881.
flod uppehålla sig nu F. C. Selous och F. S. Jameson för att
utforska verkliga förhållandet med Linyanti och floderna i dess gran*
skåp, hvilket Serpa Pinto trasslat in. Selous har 9 år tågat fram
och tillbaka i dessa nejder, och åren 1877—78 trängt norr om
Zam-bezi upp mot Bangweolo; han har nyligen publicerat en skildring af
sina jagtturer. — Utan att vid dessa färder ännu äro fasta några
synnerliga upptäckter eller civilisatoriska följder, omtalas de här för att
visa det lätta och rikt begagnade inträde civilisationen haft på denna
väg och landets fredliga beskaffenhet, samt detta både med afseende
på tillståndet i Transvaal, då England tvangs att lemna det åt sitt öde,,
och på hvad ofvan är sagd t om denna del af Sei%pa Pintos kosa.
Ehuru tillhörande en föregående tid, böra här omtalas de
forskningsresor, hvilka S:t Vincent Erskine åren 1868—78 gjort i
Gaza-landet, Umzilas rike, kring floden Sabi och kring Limpopos nedre
del. Det är märkligt att sist nämnda flod, näst Zambesi den ojämförligt
största på Afrikas ostkust, är så litet känd i sitt nedre lopp. 1880
gick dit en expedition under kapt. T. L. Phipson Wybrants, hjelpt
af Chuma och de bästa bland dem som följt Thomson (se sid. 115).
P. W. dog i november samma år och expeditionen återvände.
Från Mozambik har engelske konsuln derstädes H. E. ONeillT
gjort en färd inåt landet; han öfvergick ett klippigt landskap till en
början, men kom 230 km. inåt, till en ofantligt stor slätt, Schalave,
utmärkt vacker, bördig och rikt befolkad; der omtalades att något
längre in skulle finnas höga berg med snö på topparna.
Hvad beträffar portugiserna på ostkusten, höres intet synnerligt
af dem. En sor Peiva cVAndrada, förr vid beskickningen i Paris,
har derstädes bildat ett stort bolag för àtt bearbeta kol- och
guldfält-vid nedre Zambesi, undersöka landet och bilda station vid Tete.
Han reste dit i sept. 1879 med en stab af ingeniörer, fick 100,000
har. land och 20 års uteslutande privilegium på alla upptäckter samt
fritt bruk af skogarna. Från honom har blott hörts att guldlagren
icke löna bearbetning, men att man funnit oljeförande kollager. —
En sor Mochada har, på guvernörens i Mozambik uppdrag, uppgjort
en plan för jernväg vid Zambesi. Ångare skulle gå upp för Schire
till Tschibisa; der anläggas en station för två jernvägsgrenar: en 85
km. till Njassa; en 137 km. till Tete samt derifrån 30 km. förbi fallen
till den der ofvan 375 km. segelbara Zambesi. Det låter bra, men
blir det gjordt? — Ett bolag med 60 milj. frcs kapital säges äfven vara
bildadt i Manchester för en jernväg i samma trakt efter dylik plan;
samma fråga torde vara berättigad med hänsyn till detta. Möjligen
kunna dessa förslag få mera förtroende och delvis komma till
utförande i sammanhang med Stewarts längre ned omtalade plan till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
