- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 2 (1882) /
115

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3-4 - Forskningarne mot och i Central-Afrika åren 1878-1881, af Gust. von Düben

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FOBSKNIHOABinS MOT OCH I CKKTBAL-AFRIKA JLbEN 1878—1881. 115

i allmänhet blifvit förkortad, naturligtvis äfven beroende af tur och
otur samt af ledarnes förmåga. Från äldre tider må exempelvis
anföras att Burton och Speke (1857—58) behöfde 250, Stanley (1871
—72) 236, Cameron (1873—74) 327 dagar från hafvet till Tanganjika.
Senare behöfde visserligen Üebaize 239 dagar; men Popelin med
elefanterna en stor del af vägen blott 152, Stanley (1872), då han
skyndade efter folk till Livingstone, 131 dagar, Thomson (1880) gick på
90, Hore (1881) på endast 62 dagar från sjön till hafvet; det synes,
som skulle resorna i denna riktning gå fortare än de i motsatt.

Jämte denna äldsta kosa till Kongos källsjöar och öfre lopp
synes man vara på god väg att finna en bättre, ny, hvilken dock redan
långt tillbaka i andra former var sökt af Livingstone, Kirk och Elton
samt nu blott är funnen. Detta för oss åter tillbaka till ostkusten
söder om Zanzibar och till Zambesi.

I maj 1879,utgick från Dar-es-Salam en Royal Geographical Societys
i London expedition på 150 man, för att uppsöka en väg till
nordänden af Njassa och derifrån till Tanganjika. Expeditionen fördes
af den förtjenstfulle kartografen Keith Johnston, hvilken dog under
vägen (i juni). Ledningen öfvertogs då af den 21-årige geologen
Jo-seph Thomson, hvars namn förut ett par gånger är anfördt. Denne,
åtföljd af Livingstones svarte följeslagare, Chuma, lyckades
fullständigt utföra programmet.

Det land han genomvandrade var temligen ödsligt, då man
kommit ett stycke in, men det nästan hårlösa folk, som fans derinne,
var vänligt och hjelpsamt; vägen erbjöd icke några synnerliga
svårigheter, utan framgick på en blott med låga träd bevuxen, 2,000 meter
hög platå. Den 4 november ankom han, efter besök vid Njassa, till
Pambete vid Tanganjikas sydände. Der lemnade han största delen
af sitt folk i ett läger vid Liemba och företog sjelf en utflykt åt sjöns
vestra strand.

Der besökte han den omtvistade Lukuga, hvilken Cameron
upptäckte 1874 och förklarade vara sjöns utlopp, Stanley såg 1876,
trodde hafva länge varit ett tillflöde, men kallade »Tanganjikas
vardande utflöde». Hore berättade för Thomson, att han i maj 1879
under regntiden sett Lukuga såsom en väldig ur sjön flytande ström;
att en arab för honom uppgifvit sig hafva farit på denna flod till
sjön Kamalondo, samt att Tanganjika hade mars—augusti 1879
sjunkit öfver 3 meter. Thomson fann Lukuga (januari 1880) betydligt
mindre än Hore skildrat, dock så stark, att det var svårt komma
tvärs öfver och omöjligt att ro mot dess ström, som ur sjön gick

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1882/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free