Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3-4 - Sällskapets förhandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
århundradet före Kristus bodde i länder, som höra till det
ungerskt-österrikiska området, blir det redan häraf sannolikt, att detta område äfven under
bronsåldern varit bebodt af germaner (»sydgermaner»). I norra Tyskland
och Skandinavien, der fornsakerna från denna period hafva så stor likhet
med dem i Ungern, bodde troligen äfven beslägtade folk, »nordgermaner»,
under det att celtiska folk med stor sannolikhet kunna anses då hafva
innehaft södra Tyskland, Schweiz, Frankrike och de Britiska öama. I de
vidsträckta delar af det nuvarande Ryssland, der inga minnen från bronsåldern
anträffas, bodde troligen finska och slaviska folk. Länderna söder om
Balkan och Alperna torde redan under bronsåldern hafva varit tagna i besittning
af förfäderna till de folk, som vi under den kort derefter börjande historiska
tiden finna i dessa trakter.
Friherre Nordenskiöld förevisade ett från en engelsk samling honom
tillsändt egendomligt kartutkast på sälskinn, hvilket hittills förmodats härröra
från eskimåer på Grönland, men som han utan tvekan ansåg vara utfördt
af tschuktscher vid Berings sund. De på kartan med grafit framstälda
figurerna (fartyg, hvalar, isbjörnar, hvalrossar, fiskar, renspann, tält, menniskor
m. m.) hade en så påtaglig och slående likhet med de råa teckningar, som
han låtit tschuktscher utföra under Vegas öfvervintring vid Pitlekaj och hvaraf
en del återgifvits i »Vegas förd kring Asien och Europa», att man vore
frestad att påstå dem vara utförda af samma hand. Kartans tschuktschiska
ursprung ansåg han derför satt utom allt tvifvel.
D:r A. Stuæberg lemnade, med ledning af H. von SieboUTs nyligen
utgifna skrift i ämnet och andra källor, några meddelanden om
ur-infödingarna på ön Jesso eller det i många afseenden egendomliga aino-folket, hvars
antal på Jesso i närvarande stund kan anslås till ungefar 40,000.
Framställningen rörde sig kring ainos’ kroppsliga och andliga egenskaper, deras
förmodade härkomst och slägtskap med andra folk, deras klädedrägt,
tatue-ring och prydnader, deras hyddors bygnadssätt och inredning, deras
redskap, verktyg och ornamentik, deras vidskepelser och uppfattning af
naturen, deras religiösa föreställningar och moraliska grundsatser, deras
familje-lif och styrelsesätt.
Mot von Siebold’s i föregående meddelanden anförda påstående, att
aino-folkets ornamentik ej skulle ega alls någon likhet med japanesernas,
anmärkte d:r Hj. Stolpe, att beröringspunkter dock ingalunda saknades.
Sålunda kunde han uppvisa, att å en mängd från aino-folket härstammande
snidade föremål af trä, såsom knif- och svärdslidor, askar, skedskaft,
nyst-stjernor och ett slags fint snidade träribbor, hvilka användas till att skydda
skaften å tobakspipor, nästan alltid återfunnes flere för den japanska
orna-mentiken karakteristiska ornamentsdetaljer, blandade med andra för
aino-folket egendomliga. Särskildt anmärkningsvärdt vore, att aino-folket, ehuru
ej buddhaistiskt, likväl i sin ornamentik upptagit buddhaistiskt religiösa
symboler, hvarpå exempel visades. I ett afseende funnes dock en afgjord
olikhet mellan de båda folkens smak, nämligen i grupperingen af motiven.
Medan japaneserna föredraga en mera fri gruppering, åtminstone skenbart,
utan afseende på symmetriens fordringar, och ofta lemna relativt stora falt
utan all ornering, håller aino-folket strängt på symmetri och på ett
fullständigt utfyllande af hela den yta, som skall orneras, hvilket gifver ett helt
annat totalintryck och antagligen varit orsaken till den nämnda
missuppfattningen hos von Siebold. Till bekräftelse af sin åsigt förevisade d:r Stolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
