Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Minnen från vår förra besittning S:t Barthélemy, af A. Th. Goës - 2. Coroçol, Colombier, Anse d'Ecailles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÜTOBN FRÅN VÅR FÖERA BB81TTNIHG B:T BABTHÉLEXT. 153
t hus1)] främre hälften af fisken är helt guldgul, den bakre jämte
stjert-fenan vexlar från skönaste azur till helt svart. De något förlängda
bakre strålarna i ryggens och bukens fenor ge fisken en viss ädelhet
i formen. En stor Angelftsh*) af samma slägte, nästan lika bred som
lång, svartgrå med gula fjällkanter, är ganska smaklig. Der finnas
också de röda aborrarne kallade Snappers och Silks, nästan lika
värderade som Yellowtails. En knippa panklika, nästan svarta eller
blåsvarta fiskar kallas Kirurger9), emedan de på ömse sidor om
stjerten ega ett par hvassa, glasklara, lansettformade ben, hvilka de
efter behag kunna spärra ut till försvar, eller fälla ned i en liten
slida i skinnet. Ett par slag humrar utan klor taga sig eget ut: den
ene — Scyllarus — är fotslång, platt och jämnbred, med brun rygg
och några ljusare band längs den breda stjerten, undertill är han
vackert svafvelgul, ögonstjelken saffransgul med några svarta
längs-band, de orangefargade benen äro prydda med svarta fläckar,
tref-varne äro delvis gula och violetta. Det är Sq/llarus cequinoctialis,
som med sina många färger täflar med fiskarne i skön teckning. Det
andra slaget är en langouste — Palinurus — af jättelik storlek. Då
och då lyfter han sina öfver alnslånga trefvare, liknande skrofliga
ridspön, och piskar båtens botten, att det höres lång väg. Kroppen
är väl två fot lång och öfver bröstet tjock som ett mansben; färgen
är röd och mörkbrun med hvita fläckar på stjertens ringar.
Men vi få ej fördjupa oss i dessa tropikens sköna hafsalster. lika
begärliga för naturforskare som gurmander, utan fortsätta vägen utefter
hamnens NO-sida, en strandgata med sina två bodar, numera temli-
! gen enkla och skröpliga, men fordom rikt försedda, då Röhl, Biguard,
Goyer och Wiksell lefde, och de tre första höllo sina handelsma^asin
här. Vi komma snart ut på öns vackraste promenad, kring 1830
med stor kostnad lagd utefter och något ofvan foten af de föga
ansenliga, men branta strandklipporna ut till la Publique-viken. Bland
! strödda korallbildmngar plaska vågorna der nedanför mot stranden,
bildad af skrofliga block, i hvilkas håligheter en spräcklig platt krabba
’ — Grapsus — lefver, som med otrolig fart flyktar utför de branta
sidorna, då man nalkas.
Höjderna till höger äro delvis utsprängda, och högre upp är den
stenbundna marken glest bevuxen af kratt såsom: Franchipan — Plu~
meria alba — taggig, starkluktande Lantana, White-Cedar —
Big-nonia pentaphylla — med sina stora trattlika, rosenröda och nästan
*) Holacanthus tricolor Bl.
a) Holacanthus ciliaris L.
8) Acanthurus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
