Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Minnen från vår förra besittning S:t Barthélemy, af A. Th. Goës - 3. Franska utvandringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 MINNEN FBÅN VÅR FÖRBA BESITTNING S:T BARTHÉLKMY.
Under tiden — engelska författare, såsom Campbel, säga samma
dag, som dEnambuc — kom en annan äfventyrare, Warner, från
England, flyktande tillsammans med en hop landsmän, sedan han
utstått en dust med spaniorerna. Han påstod sig två år förut ha
besökt ön och uppgjort plan till dess bebyggande, hvilket äfven gifvit
engelsmännen — såsom man kunde vänta — tillfälle att alltjämt
framhålla sin företrädesrätt till denna besittning.
Efter någon tid beslöto de båda partierna att dela ön sins
emellan, naturligtvis såsom vanligt denna tid, utan hänsyn till
urinnevå-narnes rätt. Med dessa lefde man fortfarande i djupaste fred, till
dess en af deras vise män varnade dem för främlingarnes afsigter.
Man insåg det kloka i hans råd att sända bud till grannöarna och
begära hjelp till förgörande af européerna. Men planen upptäcktes
af en indianqvinna, och hela hopen af S:t Christophers karaiber, kring
100män, blef öfverrumplad och mördad under sin sömn; endast
qvin-nor skonades. Man måste nu skyndsamt befästa sig, ty den
eftersända indianstyrkan var i hastigt antågande med en flotta af 50
ka-noer, hvilka förde 3,000 krigare. Vi behöfva ej nämna utgången af
en strid, som fördes med så olika vapen. De få qvarlefvorna af
indianhopen räddade sig på båtarne och lemnade främlingarne i ostörd
besittning af ön.
Desse beslöto nu att under hvar sin regerings medgifvande och
uppsigt dela landet. Efter åtta månaders uppehåll på ön vände
d’Enambuc med några män åter hem, att för kardinal Richelieu
framlägga sina planer om Vestindiens bebyggande, och tog med sig en
mängd tobak och trädslag såsom understöd för framställningen.
Planen fann regeringens stora bifall; ett nybyggare- och handelsbolag
bildades, der kardinalen sjelf ingick med 10,000 livrés, de öfriga
del-egarne med 35,000 samma mynt. Med 300 män afseglade i början
af 1627 ett fartyg under d’Enambuc’s befäl och anlände till ön efter
tre månader; bland manskapet hade mången dött af svält; de öfrige
voro uthungrade eller sjuke.
Den engelske äfventyrarekaptenen hade samtidigt fö¾jt d’Enambuc’s
föredöme; i England bildades ett bolag, hvilket utsände 400 män, som
i bättre skick än d’Enambuc’s folk ankommo till ön.
Båda folken togo emellertid sina qvarter inom bestämda gränser.
Men engelsmännen började snart inse sin öfverlägsenhet och tränga
fransmännen ut ur deras tillmätta lotter, så att då d’Enambuc efter
ett nytt besök i Frankrike 1629 återkom med en flotta af 6
krigsfartyg och 3 skepp med 300 utvandrare, ljöd ett allmänt krigsrop mot
engelska nybygget. Fransmännens flotta under anförande af de Cusac
angrep engelsmännens åtta fartyg, förstörde fyra af dem, togo två och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
