Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Om tschuktschernas hushållsväxter af F. R. Kjellman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grundade framställning af samma eskimåer ingen antydan om, att de samla
några vinterförråd af vegetabilier. Han omtalar blott, att de äta
bär och några få ätliga rötter. Och dock hafva dessa vesteskimåer
en långt större och lättare tillgång till njutbara växter och växtdelar
än tschuktscherna. Så är också fallet med åtminstone största delen
af de grönländska eskimåerna, om hvilka Rink i sitt utförliga och
lärorika arbete om Grönland anger, att det af vegetabiliska ämnen
endast är kråkbär, som de förtära i betydlig mängd, tilläggande att
de äta dem till större delen samma dag de plockas. De sibiriska
naturfolken kallar Middendorff »Verächter der Pflanzenkost und eifrig
im Erfüllen des Spruches: sorget nicht für den morgenden Tag.»
Det är till den vilda naturen, som tschuktschen är hänvisad för
att få sina behof af och begär efter vegetabiliska födoämnen uppfylda.
Med någon odling af sydligare, matnyttiga växter befattar han sig
icke, och klimatets stränghet, vegetationsperiodens korthet och bristen
på tjenlig jord skulle också lägga oöfverstigliga hinder häremot. Icke
ens inhemska växter odlar han eller har han frivilligt och medvetet
odlat, en omständighet, hvartill väl brist på omtanke och erfarenhet
är orsaken, men som också skulle kunna sättas i samband med det
kringflackande och kringflyttande lif, hvilket icke blott
nomad-tschuktscherna, utan äfven kust-tschuktscherna för att vinna sin utkomst måste
föra. Mot sin vilja och omedvetet synes dock tschuktschen hafva
blifvit växtodlare. Omkring tschuktschtälten finner man nämligen
nästan öfverallt en del växtarter uppträda i täta, slutna massor, af
hvilka en del rent af saknas i trakten rundt omkring, andra
visserligen förekomma i omgifningarna, men endast fåtaligt och i spridda
individer. Det lider intet tvifvel, att en del af dessa kommit hit utan
tschuktschernas åtgörande och här i den gårdsmylla, som under
tidernas lopp samlat sig omkring boningsplatserna, funnit en för sig
gynsam jordmån, qvarhållit sig och förökat sig starkt. Men andra
åter hafva helt visst för sin härvaro tschuktscherna att tacka, hvilka
samlat dem fjerran ifrån och såsom afskräde utkastat vissa delar af
dem, som sedermera rotfäst och förökat sig. Särdeles
anmärkningsvärdt i detta afseende synes mig en art korgblomstrig växt — en
Cineraria — vara. Den förekom i stor mängd och mycket yppigt
utvecklad omkring tälten vid Pitlekaj, Jinretlen, Rirajtinop och
Irgunnuk. Den ätes af tschuktscherna. Oaktadt jag ströfvade ganska
mycket och vidsträckt omkring vid vårt vinterqvarter, såg jag den
dock ingenstädes mer än här omkring tälten, der den årligen gaf sin
tribut till tschuktschernas underhåll.
Då man först granskar de växter och ämnen från växtriket,
hvilka tschuktschen använder till föda, skulle man känna sig böjd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
