Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Om tschuktschernas hushållsväxter af F. R. Kjellman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tscherna, i närheten af hvilkas bostäder den icke är sällsynt. Bland
deras vanligaste matväxter fans en, som jag under hela vintern tidt
och ofta erhöll, hvilken de benämnde Popokadlin. Den var alltid i
sådant skick, då jag erhöll den, att jag omöjligt kunde bestämma,
hvad slags växt det var. På försommarn utfaste jag ett pris för de
första exemplar med blad, som anskaffades. En gumma från byn
Jinretlen kom då en dag med några bladbärande individer af
Taraxacum officinale och utgaf dem för nämnda Popokadlin. Då jag lät
henne förstå, att jag ansåg och visste denna uppgift vara oriktig,
vidgick hon detta, men sade växten vara popoken-nénneni, d. v. s.
popokadlins barn eller nära slägting, och att dess rot kokas i köttsoppa.
Andra tschuktscher, af hvilka jag begärde upplysning, kallade växten
Kadlamkodlin och kände den icke såsom matväxt.
Pedicularis sudetica Willd.
Tsch. Roraut.
Ett stycke surkål, hvilket erhölls den 19 maj i byn Jinretlen,
bestod uteslutande af blommande årsskott af denna växt. Längre fram
på året, sedan snön gått bort, tillfördes mig i rätt stor mängd de
öfvervintrande delarne, d. v. s. roten, jordstammen med sina knoppar,
af samma växt och under samma namn som surkålen. De senare
förvaras icke öfver vintern, utan ätas omedelbart som de samlas,
kokta i sälblodsoppa.
Pedicularis lanata Willd.
Tsch. Rorautédlin.
Denna art är på Tschuktsch-landets norra kuststräcka mycket
allmännare än föregående, men insamlas icke, så vidt jag kunnat
finna, till vinterförråd. Af den ätas också endast, enligt min
erfarenhet, de öfvervintrande delarne och detta strax efter snösmältningen,
då den börjar utveckla sina vinterknoppar. Den kokas liksom
föregående i blodsoppa.
Armeria sibirica Turcz.
Tsch. Ätatjópadlin.
Växten är temligen allmän på kustlandet vid Pitlekaj och de
närliggande tschuktschbyarne. Dess rot och jordstam insamlas tidigt på
försommarn och kokas jämte andra rötter i soppa, såväl blod- som
köttsoppa. Den står dock icke i högt anseende.
Vaccinium vitis idæa L.
Tsch. Oareotjädlin (bärens namn).
Med hänsyn till denna växt hänvisas till hvad ofvan anförts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
