- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 2 (1882) /
231

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7-8 - Den amerikanska nordpolsexpeditionen under De Long 1879—1881, af Anton Stuxberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BEN A1KRIKAN8KA NORDPOLSEXPEDITIONEN UNDEB DE LONQ 187»—1881. 231

men båtslädarne höUos ännu qvar. Af de ännu lefvande 23 hundarne
blefvo de 11 eländigaste skjutna, de öfriga 12 medtogos i båtarne,
men inom kort rymde dessa till ett närbeläget isflak, och till sist
lyckades man återföra endast två af dem. Efter denna tid hvilade
de skeppsbrutne om nätterna och reste om dagarne. Ända till den
20 augusti gick denna färd raskt framåt. Då packade sig isen
hastigt samman omkring dem i sådana massor, att de blefvo tvungna
att tillbringa hela tio dygn i overksamhet på samma isflak. De
drefvo utefter nord- och ostkusten af Faddejeff-ön, som låg inom
deras synhåll, ända till den 29 aug. på eftermiddagen, då ismassorna
för några ögonblick skingrade sig och de kunde sätta båtarne i
vattnet. Om natten halade de upp båtarne och hvilade på ett isflak,
som dref hastigt mot söder i sundet mellan öarne Faddejeff och Nya
Sibirien, men följande dagen mötte de åter navigabelt vatten. Den
31 augusti landstego de på Faddejeff-öns sydända.

Genast blefvo alle man utsända att jaga. Renspår syntes talrikt,
men inga renar. Bartlett sade sig till och med hafva sett färska
menniskospår i sanden. Stewarten fann en hydda 2 eng. mil vester om
landstigningsstället och ett litet stycke svart bröd samt en liten bete
och ett båtbordsknä förfardigadt af renhorn. På sydvestkusten sågos
lemningar af flere hyddor, massor af drifved samt ejdrar och andra
fåglar.

Från Faddejeff-ön stäldes kursen på sydändan af Kotelnoj-ön.
Färden dit gick öfver ett delvis mycket grundt vatten, genom band
af drifis, under hårda vindar och ty åtföljande brottsjöar. Första
kuttern stötte upprepade gånger på grund, 2:dra kuttern fick under
passagen genom ett drifisband en mycket betänklig läcka, och
hval-båten slutligen fy Ides af en brottsjö ända till tofterna; båda dessa
sistnämnda båtar voro nära deran att gå till botten.

Den 6 september lemnade de skeppsbrutne Kotelnoj-ön och
inträffade fyra dagar senare, den 10, vid Semenoff-öns vestkust, der de
landstego för att jaga. De stötte upp en renko med sin kalf, men
lyckades endast skjuta den förra. Den var en välkommen tillökning
i deras proviantförråd, ty under de senaste tre veckorna hade de
lefvat på mycket knapp ranson och icke någon gång varit i tillfälle
att äta sig fullständigt mätta.

Den 12 september på morgonen lemnade de Semenoff-ön, hållande
kurs SSV på Lena-flodens delta. Vinden var hård nordost, som under
dagens och den följande nattens lopp friskade i till fullständig storm,
åtföljd af en med hänsyn till båtarnes belastning ytterst svår sjögång.
Det var en i expeditionens historia mycket betydelsefull dag.
Danen-hower’s skildring af h valbåt ens färd talar om sådana ytterliga svårig-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1882/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free