Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af försteningar vid Wajgattet, återstod dock nästan hela den detaljerade
stratigrafiskt-paleontologiska utredningen, något som begripligtvis
endast af en växtpaleontolog genom undersökning på stället kan
genomföras. Tyvärr måste dock min vistelse vid Wajgattet blifva så kort, att
jag nästan ej hann mer än påbörja dessa mycket lofvande undersökningar.
Det fullständiga genomförandet af dylika arbeten återstår följaktligen
alltjemt. Hamberg biträdde mig verksamt vid de geologiska utflygterna
och sysslade dessutom med temperaturobservationer samt arbeten med
Pouillets heliometer.
Sedan de paleontologiska samlingarna inpackats i tre stora
tunnor och en låda, rodde vi den 7 juli öfver Wajgattet till
Atanekerdluk. Vädret var denna dag fullkomligt lugnt, något som var angenämt
nog, enär våra eskimåer ej voro särdeles starka roddare. Jemte våra
båda grönländare från Godhavn medföljde äfven 2 man från
Ujarag-sugsuk. Atanekerdluk är nämligen icke bebodt, ehuru det fordom så
varit. Ännu finnas dock några eskimåhyddor qvar på halfön, hvilka allt
emellanåt lära begagnas af grönländska jagt- och fångstpartier. Vi valde
dock ej halfön till lägerplats, utan slogo upp tältet innanför näset. Någon
lämplig tältplats fans der dock ej, ingen gräsmatta täckte marken,
hvarför vinden jagade hvirflar gtf dam in i tältet. För den, $om
någon längre tid ämnar uppehålla sig här, torde derför halfön vara att
föredraga, der dessutom en god källa är till finnandes. Under de åtta
dagar vi stannade vid Atanekerdluk arbetade jag till en början på
halfön, derefter i den bekanta klyfta, vid hvilken de sedan gammalt
kända tertiära växtförsteningarna förekomma. De fynd, som härvid
gjordes, voro helt oväntade, men till min stora ledsnad hindrades
arbetena redan den 13 juli af ett då utbrytande oväder med storm
och regn.
Det kan naturligtvis ej här vara stället att närmare inlåta sig
på de geologiska arbetena och deras resultat, men dessa torde å
andra sidan ej alldeles böra förbigås. Sedan 1858 kände man
de vid 1100—1200 fots höjd förekommande lager af lerjernsten,
hvilkas rikedom på växtaftryck gjort denna fyndort till en af de
berömdaste i sitt slag. Är 1870 fann Nordenskiöld något vestligare
en förut från Grönland helt och hållet okänd flora, hörande till
öfre kritan (cenoman). Den lagerserie, hvilken af denfta flora
kännetecknas, har efter Atane, der den äfven förekommer, blifvit
benämnd Atane-serien. Det af Nordenskiöld uppdagade lagret
fortsätter vid Atanekerdluk-klyftans bas, men hvart de lager höra, som
ligga mellan detsamma och de tertiära lerjernstenarna har allt hittills
varit obekant. Frågan var så mycket vigtigare, som assistent
Steen-strup sedermera upptäckt ännu en kritflora vid Patoot, hvilken af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
