Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 DEN SVENSKA EXPEDITIONEN TILL GRÖNLAND ÅR 1883.
•
Patoot är i geologiskt och paleontologiskt hänseende ytterst
intressant. Steenstrup har här upptäckt en kritflora, yngre (senon)
än den till Atane-serien hörande. Af denna flora egde naturhistoriska
riksmuseum intet material, och jag ansåg det derför af största vigt
att här göra insamlingar. Jemte de fossila växterna förekomma äfven
djurförsteningar^ såsom aftryck af sjöborrar, musslor och andra. De
bevisa, att en del af dessa lager afsatts i hafvet; andra lager på
samma ställe torde deremot obestridligen vara afsatta i sött vatten.
Men- det är ej blott de här förekommande fossilen, som göra stället
•intressant; forskarens uppmärksamhet påkallas af äfven ett annat
mycket märkligt förhållande. Här måste nämligen i forna tider en
storartad jordbrand hafva egt rum: den härstädes befintliga bergarten,
ursprungligen en bituminös skiffer, är nämligen ända upp till 1,500 fots
höjd alldeles förbränd och är lika brokig som askan efter orent stenkol.
Detr stora flertalet stycken äro tegelröda, hvarför hela sluttningen på
af-stånd lyser röd, andra hafva andra nyanser af röd färg, åter andra äro
chokoladfargade, andra hvitgula eller hvita. Dessa skifferstyckeu ligga
nu blandade om hvarandra på sluttningarna; der och hvar ser Äian äfven
stora stycken af slagg, än blåsig liksom vid en masugn, än bestående af
sammansintrade skifferbitar. I den brända skiffern träffas aftryck
af blad samt djurlemningar, och branden har medfört den goda
egenskapen, att den förut bräckliga och sköra bergarten nu blifvit mycket.
hård och fast, äfven om den är mycket tunn. Den tål således väl
allt slags transport. Den nu omordade branden har icke sträckt sig
djupt in i bergen, ty der lagren af bäckar äro genomskurna, kommer
man’ snart under fund med, att elden endast verkat längs sluttningens
yta. Längre in. har skiffern sitt: vanliga mörka utseende. Huru
branden kunnat uppstå känner man icke; den synes icke hafva något med
basal tu tbrotten att göra, ty på ett ställe, der lagren genomdrogos af en
basaltgång, var denna lika rödbränd som skiffern sjelf, hvilket visar,
att branden egt rum, sedan basalten redan stelnat. Om Wajgattet
vore af preglacial ålder, kunde man snarast förmoda, att elden upp
kommit genom antändningen af någon på sluttningen före istiden
växande större skog, som vid sin brand äfven antändt kollagren och
de bituminösa skiffrarna närmast ytan. Men, som sagdt, något bestämdt
bevis för brandens art eller uppkomst känner man för närvarande
icke. Den har för öfrigt sträckt sig ganska långt från Patoot så väl
mot nord vest som sydost.
Vi stannade här i fyra dagar, den 5—8 augusti. Vädret var
dock ej alltid det bästa på grund af ofta rådande mycket stark dimma,
och nätterna i tältet började bli kalla. Goda fynd gjordes dock allt
jemt, och jag erhöll ett par tunnor fulla med ganska vackra växtfos-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
