Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
minnet af så mycket obehag en hardt när barnslig tröst, att vi i
New-York Herald blifvit betecknade som »the heroes of the ice-floe».
Dylika utläggningar liafva icke stannat inom Amerika, utan letat
sig väg öfver hela den civiliserade verlden. Anmärkningarna hafva
framkommit äfven på vårt språk, nämligen i Svensk tidskrift för år
1876; och det är i fråga om dem, som jag, den ende svenske
deltagaren i expeditionen, ansett mig böra lemna några upplysningar,
så vidt min ställning och min egenskap af åsyna och åhöra vittne
sätta mig i stånd dertill. Anmärkningarna äro i hufvudsak följande:
Hall skall hafva visat sig ej så litet rå och brutal, räknat de
naturvetenskapliga forskningarna — hvaruti, såsom bekant, i synnerhet de
svenska expeditionerna så fördelaktigt, utmärkt sig — endast som
tillfälliga biprodukter vid sidan af det rent geografiska, eller snarare?
kartografiska arbetet, och afsett föga annat än det nakna uppnåendet
af nordpolen. Hans besättning, bestående af flere nationer, »en
sammanrafsad hop utan disciplin och energi», har icke egt något intresse
för sjelfva saken, utan deltagit blott af begär efter högre sold. I
synnerhet efter Halls död har disciplinen blifvit slappare och
likgiltigheten for företaget större. Sjelfva fartyget — medger man — var*
förträffligt, men väl stort. Ordningen bland de medförda effekterna
lem-nade mycket öfrigt att önska. Man kan läsa mellan raderna, att de
medföljande vetenskapsmännen anklagas för bristande intresse och
llit. Redan den svenska expedition, som på Ingegerd och Gladan
under friherre v. Otter och löjtnant Kiusenstjerna träffade oss den 31
juli 1871 vid Holsteinborg pä Grönland under vår uppresa, säges
hafva funnit »icke allt så, som det borde vara». Slutligen anföres
till yttermera visso ett intyg från expeditionen sjelf, nämligen ett
ul-trvck, som råkat undfalla doktor Brssels i en korrespondensartikel
till någon tysk tidning, der han lifligt skildrar affärden till
nordpols-trakterna och huru allt på skeppet låg »i den behagligaste oordning».
Hvad göres mera vittne behof? Saken är emellertid den, att Hall
länge fått vänta på Congress, ett fartyg, som regeringen i Washington
afsändt med rikliga förråd, att dessa i största hast lastades både
under och öfver däck på Polaris, och att Hall genast den 17 augusti
lyfte ankar mot norden, för att — såsom hvarje arktisk sjöfarande
skulle hafva gjort — vinna all möjlig lid, hvilken ingenstädes är
dyrbarare, än när det gäller att tränga fram i de arktiska sunden, der
en timmes hvila eller felsteg kan åstadkomma veckors dröjsmål
och faror.
Polaris var ett ypperligt fartyg. Det var särdeles lämpadt att
motstå oundvikliga ispressningar. Det lyftade sig lätt upp mellan
ismassorna. Det flög lika lätt fram med maskin- som med segelkrafl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
