Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afstånd af omkring 20 mil från Reps ö. Farvattnet öster ut. var isfritt och
öppet, och det hade icke varit förenadt ined någon svårighet att nå dit.
Detta af Sörensen sedda land är antagligen samma ö, som 1876 sågs
af kapten Kjeldsen från Tromsö och af honom benämndes Hvitön. Denna
ö omtalas af honom som ett högt land liggande på en bredd af 80° 15’ och
en längd af omkring 32° o. fr. Gr. Det af Sörensen sedda landet skulle
visserligen hafva legat något nordligare,-’ nämligen på en bredd af 80° 45’
och en längd af omkring 32°, så vida hans pejlingsriktning varit rättvisande.
Då emellertid pejlingsriktningarna angifvas såsom missvisande, och
missvisningen vid Nordostlandets östra.hörn antagligen är mellan 6° och 10°
vest-lig, så bör Sörensens land förläggas något längre söder ut och kommer
således antagligen att i det närmaste sammanfalla med den af Kjeldsen
1876 upptäckta Hvitön. Denna ö finnes for öfrigt icke, så vidt kändt är,
utsatt på någon karta öfver hafvet kring Nordostlandet. På Petermanns
karta öfver Spetsbergen (Geographische Mittheilungen 1872, Taf. 5) finnes
den s. k. Storön utsatt mellan 79° 48‘ och 79° 57’ n. br. samt på 29° o. 1.
i sydostlig riktning från Kap Smith. Efter Kjeldsens uppgift skall Storfin
här vara förlagd något för långt mot söder och således rätteligen böra
ryckas upp något längre åt norr, så att dess nordspets kommer att ligga
ungefär rätt öster ut från Kap Smith. Hvitön är således att förlägga i riktning
O t. N från Storön.
Att Sörensens land bör antagas sammanfalla med Hvitön synes också
framgå deraf, att en sådan ö i motsatt fall otvifvelaktigt bör hafva blifvit
iakttagen under tidigare färder i hafvet kring Nordostlandet.
Följande iakttagelser öfver isförhållandena i farvattnet från Kap Plåten
öster ut under den tid, under hvilken Sörensen färdades här, torde kanske
ej vara utan intresse, särskildt beträffande frågan om framtida
forskningsfärder i dessa trakter.
Då Sörensen den 24 aug. besteg Reps ö, var denna omgifven af
fördelad packis. Dagen förut hade han bestigit Kap Plåten utan att derifrån —
från en punkt belägen vid två tredjedelar af fjellets höjd — kunna skönja
fast iskant på någon sida. Tre dagar senare befann han sig vid Reps ö
infrusen i packis, men denna var icke hafsis utan fjordis, som af vind och
ström blifvit drifven till hafs, utan att dock nå synnerligen långt från land.
Han låg nu här infrusen i åtta dagar, men under hela denna tid var
farvattnet öster ut fortfarande öppet. Stark ström gick ständigt ostvart.
. Isförhållandena inom polarbäckenet äro såsom bekant i hög grad
periodiskt vexlande, och det är således visserligen icke hvart år de äro så
gyn-samma som sistlidne höst, då man utan tvifvel med ett ändamålsenligt
ångfartyg utan synnerlig risk torde hafva kunnat uppnå det af Baffin år 1614
och senare af Gillis 1707 sedda landet — det sedermera så mycket omtalade
Oillis fand — och vidare ett godt stycke mot norr längs dettas vestkust.
Ar 1871 funno sålunda Smith och U1 ve farvattnet från Kap Smith i ostlig
och nordostlig riktning alldeles isfritt. Ar 1876 upptäckte Kjeldsen såsom
sagdi Hvitön, och äfven under de senare åren hafva våra ishafsfarare
upprepade gånger funnit hafvet här öppet — enligt regeln från slutet af
augusti till ett godt stycke in i september. Kapten Sörensen antager, att
förhållandena hvarje höst i detta hänseencle äro någorlunda likartade med hvad
1 år varit fallet, men framhåller derjemte, att den egentliga svårigheten
väl närmast torde komma alt uppstå vid Nordkap, i det smala sundet mel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
