Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skygga, och vilda, alldeles ej så otillgängliga, som man påstått. Det hela
beror af det sätt, hvarpå de behandlas af europeerna, hvilka, äfven då de
ej kommit i ovänliga afsigter, ofta ansett sig tvungna att använda vapen på
grund af infödingarnas fiendtliga demonstrationer. Enligt mr Powell äro
dessa oftast att anse såsom försök att dölja egen räddsla eller tecken till,
att man är på sin vakt mot de okända och underbara främlingarna, och
kunna med lämpliga medel bringas att upphöra. Äfven om sjelfva landet
liar Powell ganska gvnsamma underrättelser. Nordöstra kusten höjer sig
nämligen brant från hafvet och stiger terrassformigt till feten af de 13,000
fot höga Finisterre-bergen. Dessa terrasser egna sig särdeles väl för
åkerbruk, hviiket invånarna äfven i ’rätt stor utsträckning der bedrifva, och
erbjuda i klimatiskt afseende lämpliga uppehållsorter för europeer. Öns pro- .
dukter äro de i tropiska länder vanliga och derjemte de för sin praktfulla
fjäderskrud så högt skattade paradisfoglarna. Mineraltillgången är ännu icke
undersökt, men antages vara betydlig.
Under år 1882 har Nya Guinea besökts af den tyske naturforskaren
d:r Otto Finsch. Han har uppehållit sig vid den engelska missionsstationen
Port Moresby på sydostkusten, som redan under flere år egt bestånd, och
lyckats komma i ett särdeles vänligt förhållande till det kringboende folket.
Från denna plats gjorde han exkursioner till det inre, men lyckades af
brist på bärare och fortkomstmedel ej intränga synnerligen långt.
Från samma station, Port Moresby, hafva de båda under år 1883
utsända forskningsexpeditionerna utgått. De hafva båda framkallats af det i
Australien nyvaknade intresset för den okända grannön och utmärka sig
båda för sitt totala misslyckande. Den första af dessa, bekostad af de i
Melbourne utkommande tidningarna » Argus» och »The Australasian», stod
under ledning af kapten W. E. Ar mit och afsåg att från Port Moresby gå
tvärs öfver ön i nordostlig riktning till Dyke Aeland bay. Den bergiga
terrängen tvang emellertid expeditionen att följa en mera sydostlig riktning,
■så att den aflägsnaste punkten, som uppnåddes, 120 eng. mil från Port
Moresby, ej torde hafva varit mer än 40 mil aflägsen från öns sydkust. Infödingarna
voro öfverallt vänliga, men klimatet visade sig i stället för expeditionen
ytterst förderfbringande. Den ene efter den andre af dess medlemmar
insjuknade i klimatfeber ; den 26 aug. dog naturforskaren prof. Denton och
några dagar derefter anlände expeditionen i det mest bedröfliga tillstånd
åter till Port Moresby. Kapten Armit lemnar emellertid en mycket
gvn-sam beskrifning på landets rika tillgångar och odlingsbarhet samt berömmer
invånarna för ärlighet, arbetsamhet och ordhållighet mot främlingar.
Landet bör derför under en ordnad styrelse erbjuda ett gynsamt falt för
kolonister; härmed skulle alltså den engelska annexionens nödvändighet vara
bevisad.
Strax efter den Armitska expeditionens aflard utgick från Port
Moresby en ny, utrustad af Melbourne-tidningen »The Age», och ledd af
gångsportsmannen mr G.E. Morrison.Äfven denna expedition
misslyckades i sitt försök att öfverstiga bergskedjan, samt nödgades vända efter att
hafva hunnit omkring 100 engelska mil från Port Moresby. Det var på
infödingarnas fiendtlighct och troligen äfven på brister i utrustningen .som detta
företag strandade. I motsats mot Armit beskyller Morrison infödingarna för
ljufaktighet, falskhet och fiendtlighet af alla slag; hans berättelse ger
likväl anledning antaga, att äfven hans eget uppträdande varit mindre egnadi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
