- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 4 (1884) /
105

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bruari och hade klättrat upp pä masttopparna och Providence4)ergets
isbranter för att få helsa henne välkommen så fort som möjligt. Några
strimmor syntes i söder, hvilka man i början falskligen antog
beteckna himlakroppen. En smal del af öfre solskifvan visade sig i en
bergsoppning för att äter försvinna. Klockan var öfver 12, då hon
med ens rullade hel fram från en udde i söder och kastade sitt nu
för oss så ovanliga skimmer öfver isregionerna. Hon helsades med
upprepade jubelrop. Sjelfva hundarna sprungo fram och uppreste
sina svansar. Hon har icke förgätit ossl Hur varmt det kännes!
var den gemensamma reflexionen. Men redan kl. 2 syntes hon blott
som en röd kula i syd vest öfver sunden. Vi hade under hela den
arktiska natten varit fullkomligt fria från skörbjugg och annan
sjukdom. Våra ögon hade möjligen blifvit skumma af det ständiga
begagnandet af lampor och lyktor, våra ansigten hade bleknat. Men
vi ålerfmgo vår vigör med de första vårkänningarna. Den 13 mars
anträffades en telning af polarvidet, hvilken börjat grönska under
solens inverkan. Sälarna blefvo talrikare; måsar, ripor och alkor flögo
öfver snöfälten. Dagen växte så, att i april solen var uppe hela
dygnet.

Hittills hade allt utfallit för oss temligen väl* men hädanefter,
och just med våren, som ju längre nordens vinterdvala varit, är en
desto fruktbarare tid på verksamhetslust och förhoppningar, var det
liksom afgjordt, att allt skulle misslyckas oss. Huru stora våra
felräkningar än varit, visst är, att det förfelade resultatet icke stod i
proportion till dem. Emedan vår antagna overksamhet år 1872
utgör den andra anmärkningen mot expeditionen, skola vi här nedan
undersöka förhållandet, våra resurser, den gamla operationsplanen,
dess öfvergifvande för en ny, motiven för denna, dess verkställande,
utgång, samt slutligen den skäliga kritik, hvartill den kan gifva
anledning.

Vid vinterns slut voro de flesta förberedelser fullbordade. Vi
hade flere tält, tillräckligt med reskläder och sofsäckar, smärre slädar
att med allt tillbehör dragas af en enda man, stora slädar att
transportera båtarna. Att de sedan långt efteråt — vid Life boat cove —
skulle visa sig allt för tunga, emedan deras medar vöro jernskodda,
då eskimåernas äro benskodda, kunde ingenting inverka, ty de kommo
knappt till användning. Ingen expedition var så rikt utrustad med
, hundar som vår. Vi hade från början sextio, och genom klok
behandling voro mer än femtio qvar, friska och uthålliga.

Halls plan var otvifvelaktigt t>yggd på slädresor. Genom dem
hade de föregående expeditionerna uträttat det mesta: Kane kunnat
framtränga till Kap Constitution, Hayes öfverfara Kennedy-kanalen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1884/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free