- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 4 (1884) /
110

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

användande måste yttermera inskränka det knappa kolförrådet. Icke
desto mindre, då viken i juni började gå upp, beslöt Buddington att
med sitt skadade fartyg, siri förminskade och oerfarna besättning —
han klagar öfver, att det numera blott fans en verklig sjöman om
bord, och det kocken — följa efter båtarna norr ut. Men innan dess
måste Polaris blifva flott. En nordoststorm den 20—22 juni dref
lyckligtvis ut en del is kring Providence-berg, dock qvarstod sjelfva
berget och hängde ännu fast vid strandisen. Den 25 juni
genomsågades den 10 å 15 fot tjocka isen, och dagen derpå kunde Polaris
glida ned från isfoten och återtaga sitt jemna och upprätta läge.
Samma dag på qvällen ångade fartyget kring berget ut ur viken och
kämpade med drifisen på hela sträckan mellan kapen Sumner och
Lieber, men tvangs att återvända. Samtidigt infunno sig utskickade från
båtpartierna, begärde mera proviant och omtalade, huru föga
aflägs-na de ännu voro. Den 28 juni sökte fartyget än en gång komma
öfver Kap Sumner vid ingången till Newman bay, men måste vända
om. Härefter uppgaf Buddington hoppet att framgå norr ut och
sände efter manskapet, dock med förklaring till Ghester att, Qm han
fann det lämpligt att fortfarande ligga i viken, han finge göra det
på eget ansvar. Hvad Polaris sjelf icke kunde uträtta, var i sjelfva
verket ännu omöjligare för dess båtar, och all vigt låg hädanefter på
att få manskapet hem till fartygets reparering och försättande i
sjö-dugligt skick. För tredje gången gick Buddington ut vid midnatten
till den 2 juli, denna gång endast för att hemta båtarna, men
misslyckades åter vid det svåra Kap Sumner. De i Newman bay hade
redan begynt troppa hem. Den 1 .juli infann sig efter tre.veckors
frånvaro Bessels, den 8- Tyson och hans manskap, den 17 Meyer
och den 23 juli efter sex veckors bortavaro Chester, sedan han
uppdragit och stjelpt farkosterna på land. I maj 1870 återfunnos der
både hvalbåt och segelduksbåt samt ett tält nerisade, men för öfrigt
i temligen godt skick, af d:r Coppinger från Nares-expéditionens skepp
Discovery. Att ej det andra tältet efter ifrigt sökande kunde
anträffas, härleder sig deraf, att det gick förloradt med Ghesters första
båt, och att han sedermera kamperade i segelduksbåten.

Så slutade den stora båtfärden mot norden. Polaris behöfde
numera alla man till sin egen tjenst. Läckan var visserligen ej så
betydlig, ty då det nu fans tillräckligt med folk, användes
däckspumparna sex minuter i hvar timme. Men den nyss nära nog fria Thank
God Harbour började i stället fyllas med inströmmande is, och
.fartyget måste navigera hvarje dag, ofta fyra gånger om dygnet, för
att hållas löst och ledigt i sjelfva sin hamn. Den 20 juli måste till
och med de till polarresan inlastade förråden åter föras upp på däck

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1884/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free