Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk geografisk onomatologi.
Ett stycke bibliografi
af Bobert Geete.
v Dea geografiska onomatologien, eller läran om o’rtnamnen, deras
härkomst, betydelse och rättskrifning, kan betraktas såsom en af de
geografiska disciplinerna, visserligen den yngsta, men derför ej den
minst vigtiga.. De sanningar hon, rätt handhafd, bragt i dagen äro
af den allra största vigt för bland annat den historiska forskningen,
ja det ges tillfällen, då namnforskningen är historiens enda källa. Vi
behöfva endast påpeka hvilket ljus studiet af Normandiets ortnamn
kastat öfver Nordens fornhistoria och öfver en tid, som inga skriftliga
dokument närmare belysa.1 Ännu ett exempel, som ligger oss
svenskar närmare än det nyss nämnda, och hvilket tillika utgör det
äldsta bidraget till svensk ortnamnforskijing, kunna vi ej neka oss nöjet
att här anföra, synnerligast som denna fråga under den senaste tiden
blifvit grundligt utredd. I vårt mäktiga östra grannland hafva
traditionerna om en i urgamla tider inkallad svensk konungastam och en
i sammanhang dermed invandrad svensk befolkning — hvilka
traditioner behandlas såsom fakta i Nestors ryska krönika (omkr. 1100) —
vunnit fullständig bekräftelse ej endast genom resultaten af senare
tiders arkeologiska forskningar. Äfven onomatologien (omkr. 100 ryssar
tillhörande personnamn af nordiskt och specielt svenskt ursprung
möta oss i de äldsta ryska urkunderna) och särskildt den geografiska
onomatologien har här kommit etnologien till hjelp på ett lysande
sätt. I den grekiske kejsaren Konstantin afhand-
ling »de administrando imperio» (förf. 949—952), som utgör den veter-
1 Det senaste bidraget till denna frågas belysning är en mycket sakrik
uppsats af prof. Es. Tcgnfr i Lund: »Norrmän eller danskar i Normandie?»
(Nordisk tidskrift, utgifven af Letterstedtska föreningen, r884 s. 183—214), i b vilken
förf., just med stöd af ortnamnen i Normandie, visar, att denna landsdel
befolkats så godt som uteslutande från Danmark, hvaremot norrmännens andel varit
försvinnande ringa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
