Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
namnformen, så vidt det kan uppvisas. Beklagligtvis är Sverige, till
följd af våra källors torftighet, så styfmoderligt behandladt i . detta
arbete, att dess andel kan sägas vara i det närmaste ingen. I nämnde
forskare har emellertid den onomatologiska vetenskapen fått en
nitisk målsman inom den periodiska pressen, och honom har den också
till en god del att tacka för sin närvarande ståndpunkt.
I Norden, der ännu ingen samling af hela det onomatologiska
materialet, långt’ mindre någon fullständig vetenskaplig bearbetning
deraf föreligger, har emellertid studiet af den geografiska namnläran
till främjare haft flere framstående språkmän. Till de norska
ortnamnens utredning har P. A. Mundi kraftigt bidragit genom flere
a,f sina arbeten, hvaribland särskildt må nämnas »Historisk-geografisk
Beskrivelse over Norge i Middelalderen» (1849. 8:o). Från Danmark
liafva vi att anteckna några äfven för studiet af de svenska
ortnamnen högst vigtiga arbeten, nämligen N. M. Peterson, »Bemaerkninger
om danske og norske Stednavnes Oprindelse og Förklaring»,1 ett
huf-vudverk för nordisk onomatologi, vidare E. Madsen, »Sjaelandske
Stednavne»,1 2 hvilket arbete försetts med värdefulla tillägg genom A.
Hansons »Forsög til Tydning af nogle hidtil ikke forklarede gamle
sjaelandske Stedsnavne»,3 som i sin tur ytterligare kompletterats
genom L. Varmings »Bemaerkninger»4 till detsamma. Från dessa
vigtiga hjelptrupper öfvergå vi till vår egentliga uppgift, som finnes
an-gifven i öfverskriften till närvarande uppsats. Men dessförinnan liafva
vi att nämna ett par ord i ett hithörande ämne.
Till den geografiska onomatologien hör, utom namnläran, äfven
en fråga af stor praktisk vigt, den nämligen om geografiska namns
rättskrifning. Denna fråga har varit å bane vid flere af de
geografiska kongresser, som hållits i våra dagar, senast vid den i Venedig
(1881), der man formulerade mötets uttalanden så, att »namnen böra
så vidt möjligt få behålla sin nationella form». Denna fråga hör till
de mera ömtåliga, och äfven i vårt land har den framkallat mycket
skilda meningar, de flesta tyvärr nedlagda i våra tidningars spalter
och följaktligen numera mindre lätt tillgängliga. Vi lemna för
tillfället denna fråga — som för öfrigt hittills i främsta rummet berört
utländska geografiska namns rättskrifning — å sido, men vilja dock
anföra titeln på en förtjenstfull uppsats i ämnet: S. A. Hedin, »Om
geografiska namn och deras rättskrifning», (i »Fria ord, en samling
uppsatser, utgifven af Publicistklubben», 1878: s. 373—413. 8:o) samt
1 1 Nordisk Tidsskrift for Oldkyndighed, D. 2: s. 35—111. 1833. 8:0.
* I Annaler for nordisk Oldkyndighed og Historie, Aarg. 1863: s. 179—375.8:o.
3 Aarböger for nordisk Oldkyndighed og Historie, Aarg. 1879: s. 87—110. 8:0.
4 Ibid. Aarg. 1881. s. 46—49. 8:o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
