Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nads förlopp dref isen bort igen. 1816: I början af mars kom
drif-isen till Nordlandet; större delen deraf dref bort igen i slutet af juni,
dock var Öfjorden tillstängd af is till långt fram på sommaren, så
att handelsfartygen icke kunde komma in till Akureyri. 1817: En
stor del af landet spärrades af drifis i medlet af januari; vid
Nordlandet höll isen sig qvar till i slutet af juli månad. IsafjarÖardjup
vid Nordvestlandet. var på våren så uppfyldt af is, att man kunde
rida tvärs öfver; en del is dref längs Östlandet ned till
Vestmann-öarna. 1818: Ingen is vid -Nordlandet större delen af året, dock
kunde man i april se enstaka isberg. från Grimsey, men den 23
augusti dref isen in till landet oclr uppfylde Hunaflöi och Skaga"
fjöröur; den blef liggande till den 9 september1. 1819: Någon drifis
vid Nord-, Öst- och Nordvestlandet; till Nordlandet kom den i medlet
af april; den dref dock snart bort från Nordostlandet, men höll sig
längst vid den nordvestra halfon. 1820: Ingen is. 1821: Isen dref
till Nordost- och Nordvestlandet i midten af mars och blef liggande
vid Nordlandet till i augusti; vid Kap Nord låg den något längre;
här lågo 30 holländska fiskekuttrar inslutna i isen större delen af
sommaren. Den 17 april blef en hvalfångare från Gluckstadt
innesluten i isen vid 68° n. br. och 2° v. 1.; den fick en läcka och
öfver-gafs af manskapet. Skeppet dref midt på sommaren in till
Seyöis-fjord vid Östlandet, men folket kom i land vid Skagi i Skagafjöröur.
1822: Drifisen kom in i Hunaflöi några dagar efter nyåret, och i
början af februari omslöt den hela Nordlandet; den började dock att
drifva bort i april, men enstaka isflak sågos dock i medlet af maj.
Detta år förgingos två engelska fartyg i isen utanför Östlandet, det
ena den 28 mars och det andra den 28 april, 20 mil -öster om
Vapna-fjöröur.2 1823: Den 7 juni kom litet drifis till Nordvestlandet8. 1824:
Ingen is vid Nordlandet, deremot synes det hafva varit någon drifis
vid Östlandet. 1825: Den 5 januari såg man något drifis utanför
Nordlandet. I midten af april kom den in till land och höll sig qvar
en månads tid4. 1826: Ingen drifis. 1827: Den 13 januari såg man
någon drifis utanför Nordlandet; i slutet af mars kom den tillbaka
och stannade till i medlet af augusti. 1828: I maj synes det hafva
varit någon drifis utanför Nordlandet; flere fartyg förgingos i isen;
den visade sig också vid Östlandet5. Den 20 november såg man
någon drifis från Siglunes. 1829: Den 10 april visade sig några isberg
utanför Nordostlandet; den 5 maj dref isen in till land och fylde alla
1 Klausturpöstur, I s. 155. — 2 Klausturpöstur 1822, s. 81—82. — 3
Klaus-turpöstur 1823, s. 111. — 4 För åren 1800—1825 jfr Einar Asmnmhson, Um
hafisiun viö NorÖurland å fyrsta fjöröungi 19. aldar, i Noröanfari 1864, III s. 26
—27, och Islendingur, III s. 59. — 6 Eytolin, XII s. 164—65.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
