Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till Strandasysla, och några isstycken sågos också utanför
Nordlandet. Vid slutet af vintern kom en hel del is till Kap Nord, men
den dref snart bort igen1. 1849 : Ingen drifis. 1850:1 slutet af februari
något is utanför Nordlandet; den dref tillbaka in till Nordvestlandet
i maj; den gick dock snart bort igen, men höll sig utanför till fram
på sommaren3. 1851: Ingen drifis. 1852: Någon drifis utanför
Nord-och Nordvestlandet i januari, utan att den dock dref in i ijordarna3.
1853: Drifisen kom i slutet af januari, men den stannade blott en
kort tid. 1854: Drifisen kom till Nordlandet i maj, men tätt intill
landet gick den blott i Strandasysla och vid Hunaflöi; för öfrigt höll
den sig utanför och dref snart bort igen4. 1855: Drifisen kom till
Nordlandet i Februari och omgärdade en stor del af Nordvest-,
Nord-och Östlandet; den gick bort i maj5. 1856: Drifisen kom till
Nord-och Östlandet i januari; den dref dock snart från kusten, men höll
sig utanför till i maj6. 1857: Drifisen kom till Melrakkaslétta i
januari, men hade redan vid jultiden 1856 fylt ijordarna på Östlandet,
hvilket man icke kunde minnas att den förr gjort vid den tiden; i
april dref den in till Nordlandet, men var borta i början af juni7.
1858: I april och maj synes en hel del drifis hafva varit vid
Nordostlandet8. 1859: Mycken drifis vid Nord-, Vest- och Östlandet från
mars till fram på sommaren9. 1860: Drifisen kom till Nordlandet i
mars, men större delen dref bort igen i slutet af april; vid
Strandasysla blef den liggande till i juni10. 1861: Ingen drifis. 1862: I
januari såg man någon drifis utanför Nordvestlandet och äfven vid
Slétta och Langanes; den dref icke in till land11 * IV. 1863: Litet drifis
vid Strandasysla i februari; den höll sig utanför Nordlandet till midt
på sommaren, dock utan att drifva in till landet12. 1864: Ingen drifis.
Några isberg kunde i mars ses från Grimsey, men de drefvo snart
bort igen13. 1865: Drifisen kom till Nordlandet i början af april och
höll sig, dock för det mesta utanför, till i juni14. 1866: Redan i
början af januari såg man drifisen vid Melrakkaslétta, och i februari
hade den fylt alla ijordar på Nordostlandet och på den nordvestliga
halfön, så att man ingenstädes i dessa delar af landet kunde se öppen
sjö från fjellen. Isen blef liggande till i augusti. Många Qordar i
Sydlandet fröso till i mars månadl5. 1867: I februari var isen i sigte
1 Reykjavikurpöstur 1848, s. 75, 91. Gestur Vestfiröingur, III s. 1. — 2 Jfr.
Gestur Vestfiröingur, V s. 1. — 3 Gestur Vestfiröingur, V s. 4. Thjööolfr, IV s.
303. — 4 Noröri, 11 s. 48, III s. 2. — 8 Noröri, III s. 11, 31, 60. — 6 Noröri, IV’
s. 15,34, 51, 53. — 7 Noröri, V s. 28, 47, 68. — 8 Noröri, VI s. 54, 75. — 9 Gangleri,
I: 4 s. 32. — 10 Islendingur, I s. 31, 35. — 11 Islendingur, II 152, och Noröanfari,
l s. 30. — 14 Noröanfari, II s. 46, 58. — 13 Noröanfari, III s. 15. — 14 Noröanfari,
IV s. 30, 40, 48. — 1,1 Gangleri, I: 4 s. 33—34. Noröanfari, V s. 16, 17—18, 33.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
