Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag, att den ger en temligen pålitlig öfversigt öfver dé tider, då
drif-isen funnits vid Islands kuster.
Af de förut meddelade underrättelserna om isår vid Island, ser
man lätt hvilka riktningar isdriften följer omkring landets kuster.
Polarströmmen för drifisen nästan alltid först till landets
nordvestli-gaste punkter, omkring Kap Nord. Drifisens hufvudmassa föres utför
Danmarkssundet ned längs den södra delen af Grönlands ostkust,
men- den del deraf, som packas tätt in till Island, föres af
Irminger-strömmen längs Strandasysla söder ut in i Hunaflöi, derifrån ut längs
ostkusten af denna fjord och så vidare mot öster längs hela
nordkusten förbi Melrakkaslétta och Langanes, hvarpå den utefter
ostkusten drifver mot söder och slutligen längs Sydlandet ut i öppen
sjö. Under särdeles stränga isår kan den omsluta hela sydkusten till
Kap Reykjanes; deremot är det mycket sällsynt, att någon is drifver
in i Faxebugten, och ännu sällsyntare, att några isflak. längs
Nord-vestlandet drifva in i Bredebugten. Den is, som kommer till
Sydlandet, kommer således alltid från öster, deremot aldrig från nordvest.
En ihållande nordanvind eller nordbstvind drifver isen under stundom
först inemot Melrakkaslétta och Langanes, hvarpå den utanför
Grims-ey drifver mot vester till Strandasysla för att derefter följa den
vanliga vägen mot öster längs nordkusten. Ibland kan det dock hända,
att någon drifis med ihållande nordostlig vind drifver tätt in till
Nordlandet från Melrakkaslétta utan att hafva tagit den nämnda långa
omvägen till Nordostlandet. En och annan gång inträffar det ock,
att östkusten blockeras af drifisen, när nordkusten är isfri, i det isen
från Langanes strax drifver söder ut längs Östlandet. Långt utanför
Östlandet händer det ock, att någon is från polarströmmen drifver
mot söder, men den kommer nästan aldrig tätt intill kusten.
Den is, som kommer till Island, består både af isberg och af
isflak. Vid Islands nordvestra udde synas isbergen vara mera
allmänna än storisen; deremot består den is, som kommer in till
Nordlandet, oftast af isflak, ehuru det ofta finnes några mindre isberg
spridda emellan dem. Stora isberg äro deremot en sällsynthet i
närheten af nordkusten. Att isbergen så sällan ses vid Nordlandet kan
måhända förklaras derigenom, att de sticka mycket’djupare och
der-för föras af den mera på djupet gående kalla strömmen ut ur
Danmarkssundet, medan den flata isen föres af Irmingerströmmens
varmare ytvatten längs nordkusten mot öster.
Förr än isen drifver till landet eller när den drifver fram och
tillbaka utanför kusten, är vädret alltid mycket ostadigt och stormigt,
med regn och. snöyra; isens närhet bebådas också alltid af stark
kyla i hafvet, men när den blifvit landfast, blir vädret vanligen mera
Ym>r mi. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
