- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 4 (1884) /
177

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



Sp. v. |-o är enligt F. L. Ekmans beteckningssätt1 = den specifika
vigten vid 0° i förhållande till rent vatten af + 4° såsom enhet.
Cl. = gram klor per liter vid 0°.

De specifika vigter, som i det följande stå anförda, äro med hjelp
af denna formel uträknade af klormängden och derefter reducerade
till t\ d. v. s. temperaturen in situ.

D.

Danmarksundet eller hafvet mellan Island och Grönland är i
hydrografiskt afseende mycket intressant. Hafsströmmar af ntprägladt
olika natur finnas der representerade inom ovanligt trånga gränser.
Den varma ström, Irmingerströmmen, som sköljer Islands vestra och
norra kust, har af den danska marinens expeditioner med Fylla 18771 2 *
och 1878* blifvit ganska utförligt undersökt med afseende på sina
värmeförhållanden. Den kalla ostgrönländska polarströmmmen
der-emot har före den svenska expeditionen 1883 på grund af sin
otillgänglighet endast obetydligt blifvit föremål för vetenskaplig forskning.
De iakttagelser, som finnas, äro samtliga gjorda i strömmens yttersta
kant, på gränsen till det varma vattnet. Kapten Mourier4, som med
Ingolf sommaren 1879 fortsatte de danska hydrografiska
undersökningarna i Danmarksundet, observerade under färden utmed
polar-strömmen städse en jemförelsevis hög bottentemperatur, och deraf
drog han den slutsatsen, att polarströmmen framjöper på ett lager
af jemförelsevis vaript vatten, sedan den passerat bottentröskeln mellan
Island och Grönland. Denna uppgift kan visserligen ej fullt förlika
sig med HofTmeyers diskussion af Fyllas iakttagelser 1*877 vid
iskanten, men att Mourier hade rätt i sin förmodan, det torde
Sofia-expedi-tionen kunna intyga genom i’ detta hänseende afgörande
temperaturserier, tagna i sjelfva hjertat af polarströmmen.

På grundvalen af de svenska undersökningarna 1883 vid Grönlands
ostkust kunna framhållas följande egendomligheter hos den
ostgrönländska polarströmmen och angränsande delar af den varma oceanen :

1) Den kalla ostgrönländska polarströmmen hvilar under hela
sitt lopp mellan 66° n. lat. och Kap Farewell på varmt vatten. Om
den svaga, ofta tillfälliga uppvärmningen i de öfversta lagren lemnas
å sido, råder uti polarströmmen och de underliggande vattenmassorna
en med djupet växande temperatur, såsom t. ex. följande serier visa:

1 Kongl. Sv. Vetensk.-Akad. Handl. B. 9, n-.o 4, s. 6.

* Geografisk Tidskrift, B. 2, 1878. s. 88.

8 » » B. 3, 1879, s. 47.

4 2 2 B. 4, 1880, s. 47.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1884/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free