Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derpå företogs för samma ändamål, ty ej heller nu kunde man landa
på Sonsorol. Genom några infödingar, som spaniorerna på förrädiskt
sätt fingo i sitt våld och med hvilka man samtalade medelst
teckenspråk, trodde man sig emellertid hafva vunnit bekräftelse på den
redan hysta förmodan, att de båda missionärerna blifvit dödade och
uppätna af folket på den o, der de landstigit.1 Denna sistnämnda
resa är deremot för förevarande ämne af vigt, enär man under
densamma å nyo kom i beröring med de egentliga Palau-öarna.
Befälet fördes på denna färd af Don Bernard d’Egoy, som
lem-nade Guam, hufvudorten på Marianerna, den 30 januari 1712.
Efter några dagars segling upptäcktes Uluthi-gruppen bland
Karolinerna, hvilken uppkallades efter upptäckaren, och den 15 februari, på
772° n- br. och 7 längdgrader vester öm Guam, passerade man
längs östra kusten af en stor och hög ö, som i vester och sydvest
omgafs af en mängd större och mindre öar, hvilka voro bebodda och
bergiga. På vestra sidan af ögruppen trodde man sig se goda
hamnar, men man vågade dock ej landa. JEn inföding, som gått om bord
på fartyget, medfördes till Manila. Af dessa underrättelser, som
meddelas i ett bref från pater Philip Bernard Mesna eller Messia1 2 * * * * *,
hvilken under resan tjenstgjorde såsom skeppsprest, framgår
uppenbart, att man äfven denna gång sett, men icke beträdt Palau-öarna.
Under decenniet närmast efter nu beskrifna händelser finna vi i
den tryckta litteraturen blott en enda kort notis, som hänför sig till
de öar, hvarom här är fråga. Den franske resanden de la
Barbin ais le Gentil omtalar, att han på Marianerna erhållit en
berättelse om »les Isles Palaos ou de S. André», skrifven af en spansk
lots. Han ville emellertid icke offentliggöra densamma, enär den var
mycket dunkel och icke meddelade något om öamas läge eller
deras invånare.8 Möjligen är här fråga om en dagbok förd af någon
bland Padillas följeslagare.
Af största intresse är deremot pater Cantovas märkliga bref,
1 Lettre du père Cazier à Canton le 5 Novembre 1720 {Lettres Mif. XVI s. 368t.
2 Detta bref är relateradt i en skrifvelse från pater Pierre van Hamme till
pater Conrad Janning samt finnes tryckt i Onuitgegeven bricven van eenige i>a-
ters dcr Societeit tan Jésus, missionarissen in China, van de XVII:de en XVlIhe
eeuw, met aanteekeningen door P. Visschers, Arnhem 1857, s. 115. Utdrag ur
denna bok, som icke finnes i Stockholm, hafva blifvit mig meddelade af herr
Carlos Sommervogel i Paris, känd för sina framstående arbeten beträffande
jesuitordens bibliografi. — Några få notiser om d’Egoys resa läsas äfven hos
Lbuis de Freycinet, Voyage autour du monde. Historique, T. 2: 1, Paris 1829,
sid. 81.
8 Nouveau voyage autour du monde, par Monsieur Le Gentil, T. I, Paris
1727, s. 241.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
