Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna karta upptager äfven en kurslinie, betecknad med orden:
»Route de D.n Bermd d’Egui l’année 1712». Om d’Egoys redàn förut
omtalade resa1 innehåller deremot sjelfva texten intet annat, än att
under densamma upptäcktes den nämnda ögruppen Uluthi, som på
Cantovas karta kallas »Egöi o Lumululutu».
Slutligen återstår att omnämna pater Cantovas försök att införa
kristendomen på Karolinerna. Den 2 februari 1731 afreste han från
Marianerna, åtföljd af en annan missionär, pater Victor Walter,
och anlände efter en månads färd till Falalep, en ö i Uluthi-gruppen.
Inom kort måste pater Walter begifvå sig tillbaka till Marianerna för
att hemta förnödenheter för missionens behof. Hans återkomst till
Falalep fördröjdes emellertid på grund af åtskilliga missöden ända till
juni 1733. Han fann då missionens byggnader uppbrända och pater
Cantova samt alla hans följeslagare mördade. Den inföding, som
berättade detta, tjllade, att det skett derlor, att den främmande patern
velat upphäfva deras faderneärfda lagar och sedvanor.2. Med dessa
sorgliga underrättelser återvände Walter till Marianerna, och * * sålunda
slutade spanioremas sista försök att bringa de hedniska Karolinerna
i den allena saliggörande kyrkans sköte.
Af det ofvan anförda framgår att, så vidt man känner, de
egentliga Palau-öama före medlet af 1700-talet endast tre gånger varit
med visshet sedda af europeiska sjöfarare, nämligen 1543 af
Villa-lobos, 1710 af Padilla och 1712 af d’Egoy, hvaremot ingen europé
under denna tid, satt sin fot på öarna. Deras namn möter oss
deremot i vexlande former flere gånger i den samtida tryckta literaturen.
Innan jag helt och hållet lemnar öamas äldsta historia, vill jag
der-för egna några ord åt sjelfva namnet och frågan om dess härledning.
Ordet PalaoSy hvilket, enligt livad redan är nämdt, första gången
förekommer såsom benämning på några vinddrifna öbor, företer en
omisskänlig likhet med Palau, det namn hvarmed den ifrågavarande
ögruppens inbyggare i den dag som är beteckna sitt eget
fädernesland. Det osannolika den, att dessa vinddrifna öbor skulle hafva
betecknat hela den Karolinska arkipelagen med namnet på en särskild
ögrupp, som icke ens var deras eget hemland, hat* förmått professor
Karl Semper, som gpnom sin långvariga vistelse på öarna är väl
förtrogen med deras språk, att antaga, att ordet Palau skulle vara af
spanskt ursprung och först i detta århundrade infördt till och
adop-teradt på ögruppen.8 Palaos skulle nämligen vara liktydigt med det
malajiska ordet paraos (parao, praw, prahu betyder båt). Semper
1 Se ofvan sid. 192.
* Lettres àdij\, XXII Recueil, Paris 1736, s. XXXVII ff.
* Semper, Die Palau-Inseln, s. 356 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
