Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den enda del af arbetet, hvarest förf. synes hafva’ velat rikta
forskningen med någonting nytt, är den, der han söker att, -med stöd af
förefintliga naturförhållanden, indela Östersjön uti särskilda, mer eller mindre
skarpt markerade underafdelningar. Denna del af framställningen är
emellertid äfven den, emot hvilken de flesta gensägelserna kunna framställas.
När förf. såsom gräns emellan östra och vestra Östersjön betecknar en
linie, hvilken tänkes dragen öfver Gjedser Odde till Darsser Ort, så är en
sådan indelning hvarken af kustens eller bottnens konfiguration betingad och
kan ej heller rättfärdigas genom någon större, på ömse sidor om denna linie
förefintlig olikhet i vattnets sammansättning eller i dess flora och fauna.
Den genom Bälten från Kattegat inträngande salta strömmen gifver nämligen
sina verkningar till känna ända bort emot Bornholms bankar, och om
någon växt- och djurgeografisk gräns öfver hufvud är möjlig att i öppna hafvet
uppdraga, lärer äfven den böra förläggas längs sträckningen af dessa bankar.
På grund häraf torde väl med större berättigande en sådan gräns, om den
nödvändigt skall uppdragas, böra förläggas längs, en linie, som tänkes dragen
emellan Rügens nordligaste och Skånes sydligaste uddar, eller kanske ännu
hellre uti en kurva dragen från Rügen längs ryggen af Rönnebanken via
Bornholm till sydöstligaste punkten af Skåne.
Likaledes torde anmärkning med fog kunna framställas deremot, alt
förf., ledd af sin förkärlek för en i de minsta detaljer genomförd tredelning,
förklarar Alands haf för en vik af Bollenhafvet. Detta senare skulle
der-igenom kunna uppdelas uti Bottniska viken, egentliga Bottenhafvet och Ålands
haf, hvars hela byggnad och djupförhållanden likväl otvifvelaktigt
karakterisera detsamma såsom en vik af östra Östersjön. Enahanda förebråelse för
en väl långt drifven tredelning, ehuru en sådan icke synes vara betingad
af sjelfva naturförhållandena, torde kunna göras, när fråga är om de
emellan de danska öarna löpande sunden. À andra sidan bidrager detta genom
hela boken .konåeqvent tillämpade förfaringssätt att gifva åt innehållet cn
särdeles stor reda och åskådlighet och gör, jemte arbetets mångsidiga och
rika innehåll i öfrigt, detsamma särdeles lämpligt att användas vid
universitetsstudier i de geologiska och geografiska disciplinerna. Luckorna uti vår
kunskap om de fysikaliska och biologiska förhållandena uti detta, oss
närmast omslutande haf, som af arbetet framgå, torde äfven kunna gifva
anledning till anställande af sjelfständiga forskningar och undersökningar uti
hitintills mindre uppmärksammade detaljer. En sådan är t. ex. frågan om
hafsvattnets kemiska sammansättning . på olika djup, hvarom vi till dato
sakna så godt som all kännedom, under det att särskildt norrmännen från
den närmast dem belägna delen af Atlantiska oceanen häröfver hafva
anställ en rad ganska intressanta analyser.’ En annan outredd fråga är
förekomsten af depressioner i hafsytan, beroende på det omgifvande fastlandets
attraktion, någpt hvarom vi beträffande Östersjön sväfva uti fullkomlig
okunnighet, under det att dylika dalar ute på de öppna oceanerna påvisats till
ett djup af ända till 1,1 ÖO meter. Till slut vilja vi äfven påpeka, att
åtskilliga af de fenomen, som enligt förf. härröra från vågornas förstörande
verkningar, otvifvelaktigt snarare böra förklaras på grund af en fortgående
sänkning af landmassan; åtminstone lärer väl befintligheten af
sötvattens-torfmossar pä hafsbottnen utanför Ystad fä tillskrifvas denna orsak och icke
någon af vågorna föranledd erosion. A. Björck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
