Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det kan bearbetas med hacka. Den högsta punkten på den väggr
kanalen har att bryta sig igenom, är endast 87 meter öfver hafvet.
Den allvarsammaste tekniska svårighet, som kanalen på isthmen
har att kämpa emot, är utan tvifvel Chagres-floden. Denna korsar
nämligen den bestämda kanallinien och för under regntiden, juli—
december, en så väldig vattenmassa, att den kan komma att blifva
ytterst farlig för kanalens bestånd, så vida ej alldeles exceptionela
säkerhetsåtgärder vidtagas. Enligt den af Lesseps faststälda
arbetsplanen skulle för detta ändamål byggas en jättedam med cementerade
vallar, hvilken skulle vara stor nog att magasinera och reglera Chagres’
vigtigaste tillopp. Detaljerade undersökningar på platsen för denna
dam hafva visat, att arbetet är totalt outförbart. Huru denna
gordiska knut skall lösas, var ännu, då jag lemnade Panamá, ej klart,
men ett förslag att. med ett större antal kombinerade slussar på begge
sidor om kanalen leda Chagres’ vatten genom densamma, tycktes
hafva de största sympatierna för sig. Längs stränderna af Rio Mindi,
Rio Chagres och Rio Grande äro nu väldiga mudderverk, s. k.
exca-vatorer uppsatta. Endast några få af dem hafva emellertid visat sig
lämpliga för arbetet i dessa trakter, och vid min afresa väntade man
från San Francisco några nya väldiga maskiner, af hvilka man
hoppades föga mindre än underverk.
Företagets värsta fiende är dock det osunda klimatet, ty oaktadt
motsatta uppgifter i M. de Lesseps prospekt och i rapporterna från
arbetscheferna på platsen, lär det ej kunna förnekas, att äfven bland
tropiska klimat isthmens är ett af de osundare, och ej utan skål
plägar man ofta citera den, jemte Vera Crhz och Bahia, såsom
favorittillhåll för gula febern. Ett hemskt bevis på denna klimatets
beskaffenhet erhölls under byggandet af jernvägen 1851—1856, hvilken
kostat massor af menniskolif, äfven om det gamla uttrycket, att under
livar jernvägssylle ligger liket af en kines, är något öfverdrifvet.1
Redan från kanalarbetets början fann man denna gång, att kineser
och europeer ej stodo ut med kroppsarbete här, och derfor användes
nästan uteslutande Jamaica-negrer. Men äfven för denna härdiga och
pä ståtligt bvgda gestalter rika ras har klimatet visat sig mindre"
gynsamt, och lasaretten voro ständigt fylda, oaktadt sjukhusutrymme
var beräknadt i en skala, som bort räcka till, nämligen på 7,000
arbetare 1,000 sjuksängar. Från början af 1883 började man
emel-’ lertid använda indianer från mynningen af Magdalena-floden, och
1 En liten köping och hållplats vid jernvägen kallas ännu Matacliin (af
matar, döda, och rhinos, kineser) till minne af de lidanden klimatet och det
tunga arbetet förorsakade det himmelska rikets söner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
