Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finnas utarbetade* Af dessa vill jag här omnämna de tre mest
prak-tikabla och hvilkas förlopp jag till större delen följt. Dervid är att
märka, att för alla de olika projekten den östliga delen af kanalen
till och med Nicaragua-sjön är i det närmaste gemensam, i det de
alla begagna sig af eHer åtfölja San-Juan-floden; om förloppet från
Nicaragua-sjön till Stilla hafvet äro meningarna desto mera delade.
* Af de olika förslagen för denna Sista del af kanalen är det af
Commodore EdwardBolcher R. N. 1838 framlagda kanhända det
naturligaste och har genom sin ypperliga hamn i Bahia de Fonseca
vid Stilla hafvet ett obestridligt företräde, men kanalens längd blifver
betydligt större än enligt något af de öfriga förslagen. Från
Nicaragua-sjön skulle den genom en kort kanal med slussar passera
Tipi-tapa-floden in i Managua-sjön, från hvars norra ända den skulle delvis
följande Rio Tolapa, gräfvas genom ett sumpigt dalbäcken, Valle del
Conejo, till dess den träffade Estero Real, hvilken den vidare skulle
följa till Bahia de Fonseca. En sålunda genom passagen öfver
Managua-sjön förlängd väg föreslog äfven Louis Napoleon 1840. Den skulle
genomskära Leon-slätten och mynna vid Realejo. Förslaget kan här
förbigås, så mycket hellre som det blott *är ett teoretiskt hugskott af
den illustre författaren, ej grundadt på någon som helst på stället
utförd undersökning.
Af de fem förslag; som föreligga angående vägen från
Nicaraguasjön direkt till Stilla oceanen, är det skäl att först anföra det, som
tyckes ega de största sympatierna hos Förenta Staternas
undersökningskommission. Det är med några obetydliga modifikationer det
af öfverste Or r il le Childs 1851 uppgjorda förslaget att följa Rio
Lajos, hvilken mynnar i Nicaragua-sjön ungefär midt för Ometepe,
och från densamma öfvergå i Rio Grandes floddal och med denna
komma till den lilla hamnen Brito vid Stilla hafvet. Längden af
denna kanal mellan Nicaragua-sjön och Stilla hafvet skulle ej blifva
mer än 32 kilometer, den största höjden, som skulle passeras, är
40 fot öfver sjöns yta. Den skulle behöfva åtskilliga slussar, emedan
Nicaragua-sjön^ yla ligger 140 fot högre än Stilla hafvets
medelvattenstånd. Detta är således en jemförelsevis lätt väg, men den
har tyvärr tvenne stora olägenheter: hamnen vid Brito är för liten
och för litet skyddad, och der skulle således erfordras mycket
dyrbara hamnarbeten. På andra sidan, eller i Nicaragua-sjön, erbjuder
Lajos’ mynning ingen hamn. Nu skulle man visserligen kunna tycka
det vara öfverflödigt att fordra hamn i en jemförelsevis grund insjö,
men min erfarenhet om sjöns lynne och egenheter, vunnen under tre
månaders vistelse på och vid densamma, gör. att jag på det
eftertryckligaste får betona ‘nödvändigheten af en hamn vid kanalens and-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
