Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omgifvande trakten, och mr Everard F. Im Thurn, känd för föregående
forskningsresor i Guiana, är för närvarande stadd på en expedition, hvars afsigt
är att utröna, huruvida berget verkligen är, såsom föregående resande
enstämmigt påstått, omöjligt att bestiga, annat än med tillhjelp af luftballori.
Roraima är det största och märkvärdigaste i en grupp af flat-toppiga
sand-slensberg med fullkomligt lodräta väggar. Den högslätt, från hvilken det
reser sig, är belägen ungefar 4,900 fot öfver hafvet, och det omgifves
närmast af en sluttning, som antages vara bildad af klippblock nedrasade från
bergväggarna. Der denna sluttning, som är betäckt af den rikaste tropiska
vegetation, upphör, vidtager vid en höjd af 5,500 till öfver 7,000 fof sjelfva
berget, som reser sina tvärbranta väggar ytterligare 1,400 till 2,000 fot.
Öfver bergskanten nedstörta från denna öerhörda höjd vattenfall, hvilka
gifva upphof åt floder, som bilda tillflöden åt så väl Orinoco och Essequibo
som Amazon-floden. Om sjelfva platån, hvars areal torde uppgå till 8 å
10 eng. qvadralmil, känner man intet, enär ingen mensklig fot ännu
be-trädt densamma. Då emellertid de få europeiska resande, som berest den
kringliggande trakten, endast ofullständigt undersökt bergets sidor, torde det
ej vara omöjligt att någon väg upp till höjden kan finnas. Att påträffa en
sådan är det som mr Im Thurn hoppas, och om han lyckas, skola utan
tvifvel hans undersökningar af den djur- och växtverld, som här utvecklat
sig i sekellång afsöndring från den öfriga verlden, erbjuda mycket af
intresse för vetenskapen.
Ytterligare om skidlöpning. Den täflan i skidlöpning, som frih.
Nordenskiöld lät anställa under sistlidne april månad, bekräftade såsom
bekant på ett lysande sätt tillförlitligheten af de båda lapparnas uppgift om
den våglängd de ensamma tillryggalagt på Grönlands inlandsis. Ett
ytterligare bevis på Lappmark-befolkningens härdighet och skicklighet i
skidlöpning framgår af följande lilla berättelse från Arvidsjaur, intagen i
Norrbot ten s-Kur i ren för den 1 juli detta är: »För några år sedan fick en
hustru i Arvidsjaur barn. Efter barnsbörden blef hon så sjuk, att det var
fråga om lifvet. Emedan ingen barnmorska fans i orten, måste mannen
»ränna» till läkare i Piteå för att söka hjelp (märk att mannen rände i
oföre och »tvärt öfver land», som det heter — backe uppför, backe utför).
Han rände den ena morgonen kl. 9 f. m. och var åter hemma mellan kl.
8 och 9 den andra morgonen, således borta knappt 24 timmar på en
våglängd af omkring ’21 mil.* — Den af Arvidsjaurs mannen använda tiden
understiger således ej särdeles mycket medeltalet af den tid, pä hvilken de
tio deltagarna i den ofvan nämnda täflingen tillryggalade en ungefär
liknande vägsträcka: detta medeltal uppgick nämligen till 22 t. 39 m. 56 s.
på 20,6 mil. På inlandsisen • tillryggalade åler de båda lapparna 42 mil
på 56 timmar. Om man jemför dessa uppgifter framgår deraf följande:
Den förste vid skidtäflingen »ränder 1 mil på 1 t. 0 m. 13 s.
Arvidsjaur-mannen » 1 » » 1 t. 9 m.
Den siste vid skidtäflingen •» 1 » » 1 t. 17 m. 20 s.
Lapparna på Grönland » 1 » > 1 t. 21 m.
Det bör märkas, att härvid öfverallt hvilotiden är tagen med i
räkningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
