Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nämligen uti Arithmetica, Geometria, Doctrina Circulorum in
Astronomia et Geographia physica.»
Enligt presterskapets förslag (af 8 juli 1637) skulle det vara 7
lektorer vid gymnasierna. Bland dem skulle »Mathematicus»
framställa aritmetiken jemte elementerna af geometrien och geografien.
Det var således ej en fullkomlig nyhet, som infördes i skolorna,
då geografien enligt 1649 års skolordning fick sig en plats anvisad
bland undervisningsämnena. Det var lektorn i matematik, som skulle
meddela lärjungarna, jemte aritmetik, geometri och Computus
Eccle-siasticus, ett »Compendium Geographise»: quod tamen —tillägges det
— aeque ac doctrinam circulorum, non tam ex Iibro quam inspectione
globi coelestis et terrestris, atque tabularum geographicarum, discipulis
inculcabit. Denna anspråkslösa geografiska undervisning skulle
meddelas vid gymnasierna; för trivialskolan omtalas ingen sådan alls.
I slutet af 1649 års skolordning finnes en förteckning på
läroböcker, hvaribland märkes Compendium Geographioe Cluceri. Detta
torde hafva varit den äldsta geografiska lärobok, som blifvit
begagnad vid våra skolor.
Orsaker, på hvilka vi ej här behöfva inlåta oss, föranledde efter
åtskilliga förberedelser utfärdandet af 1693 års skolordning.1
Geografiens ställning vid läroverken är ungefär densamma, som enligt
föregående skolordning. Det är fortfarande »Lector Matheseos», som det
åligger att »grundehgen lära sina Disciplar Arithmeticam, Computum
Ecclesiasticum, prima elementa Geometrise och Geographiam utaf
’Encgclopoedia, visandes dem med all flit utriusque Globi usurn.»
Den lärobok i geografi, som här påbjudes, är Gczelii Encgclopcedia
Sgnoptica (Åbo 1672). Såsom man af titeln ser, omfattar detta
arbete äfven en mängd andra ämnen. Boken består af tre delar, af
hvilka’den första handlar om de filosofiska vetenskaperna, den andra
om de matematiska, hvaribland äfven geografien räknas, och den
tredje om de praktiska (etik, politik och ekonomi). Geografien
utgör således blott en liten del af böken, till hvilken vi längre fram
skola återkomma.
En sak, som genast faller i ögonen, är, att geografien i alla al
oss uppräknade stadganden så nära sammanhänger med matematiken.
I båda ämnena undervisar samme lärare, och geografien uppräknas
bland de matematiska läroämnena. Man finner äfven, att i de äldsta
geografiska läroböcker den matematiska eller astronomiska geografien
ofta är behandlad med långt större utförlighet än den politiska. Om
någon fysisk geografi kan man knappt tala. Den nära förbindelsen
Stiornman, (’om. Pol EU. Eörordn. V: 3D3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
