Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gissningar står i förbindelse med Svarta hafvet genom underjordiska
kanaler. Derefter följer » Praxis » : en samling af astronomiska och
geografiska problem.
En geografisk lärobok, som skulle varit af stort intresse att se.
emedan den alldeles särskildt är ämnad till skolbok, är (enl.
Hammarsköld) *Indiculus Geographicus ,
Lipsio, Nicodio, Ferrario, Merbizio, etc.
natus, et pro Gymnas. Lincop. 1695
pressus» (26 pag. 8:o), men emedan denna bok tyvärr ej varit
tillgänglig, måste vi nöja oss med att blott omnämna densamma.
Geographiœ novæ veteriscjue synopsis. porro est
juventutis commodum Series histor qui continuum Mundi
Historiam a primo il lias ortuad nostra usque tempora ,
Strengnesii anno 1702 (12:o). Nyare geografien behandlas på 40 sid.,
således ej mycket vidlyftigt, derpå den gamla på 18 sid. Först några
sidor »De tabulis geographicis» (anvisningar att nyttja kartan =
matematisk geografi), derefter det allmännaste af den fysiska geografien :
land och vatten. Namnen på de fyra äro här något
olika, hvarför de må anföras: 1. Mar del Zur (eller mpre austrinuifi
ac pacificum), 2. Mar del Nort, 3. Mar d’Ethiopia, 4. Mar d’india.
Hela ver Iden (= landet) indelas i tre delar (eller öar), af h vilka en
omfattar Europa, Asien och Afrika, den andra Amerika, den tredje
Magellanica (äfven kallad Australis och incognita).
Europa (sid. 7—31) får ej heller här någon gemensam fysisk
be-skrifning, utan författaren öfvergår genast till de särskilda länderna,
bland hvilka början sker med Hispania, hvars namn härledes af
Hi-spalis. Ehuru den gamla geografien särskildt behandlas i slutet af
boken, börjas dock framställningen med omnämnande af Spaniens
indelning på den romerska tiden, derpå den då gällande indelningen i
14 »regna», af hvilka blott nämnas Castilien, Arragonien, Portugal,
ehuru detta ej mer hörde till Spanien, och Gantabrien. Efter den
vanliga uppräkningen af de förnämsta städer, öar (bland hvilka Gades
eller Cadix), och floder, följer åtminstone en antydning om att berg
finnas i Spanien: »Inter montes eminent Pyrenæa juga». På samma
sätt omnämnas i slutet af »Gallia» några berg: »Gebenna, Vogesus et
Jura». Det är allt hvad dessa läroböcker hafva att förmäla om det
egentligen grundläggande för hela det geografiska studiet, nämligen
landets ytbildning. Men en framställning deraf kunde omöjligt på
den tiden åstadkommas. Såsom en annan brist må anmärkas den
besynnerligå indelning, som ligger till grund för framställningen.
Hvad finnes t. ex. för skäl till att i en afdelning sammanföra :
»Sabau-dia, Burgundia, Helvetii, Valesii, Rhæti et Belgium»?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
