Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Weser, Elbe och Oder. Detta land är i synnerhet vidlyftigt behänd*
ladt. Lika knapphändig som den fysiska geografien är, lika rikhaltig
är den politiska, hvilken öfverflödar af namn på städer och orter
märkliga i historiskt eller annat afseende. Folkmängdssiffror finnas
ej, men om London heter det : »är oerhördt stor, så att man tviflar
om Paris är större än London». Sverige behandlas ej, förmodligen
emedan man ansett Hübners framställning deraf otillräcklig för
svenska ungdomens behof. I stället utlofvas (i andra uppl.) en särskild
beskrifning deröfver; i 3:dje och 5:te upplagorna hänvisas till Tunelds
geografi öfver Sverige (Sthlm 1741). Huruvida denna verkligen
blif-vit begagnad i skolan, kan jag ej säga; den synes derför vara väl
vidlyftig. Så väl Hübners som andra äldre geografiska kompendier
hafva två hufvudfel,1 nämligen: »Vernachlässigung der physischen
Geographie und Mangel an Systematik».
Ett arbete, som samtidigt med Hübners begagnats vid våra
skolor eller åtminstone dertill varit ämnadt, bär följande titel: »Anvis-
ning tiU hela nyare Geographien. Det är: aldra kortaste beskrif
ning af de märkvärdigaste på-Jordklotet befinteliga Watn och
¡Ander, i anseende till deras belägenhet samt nuvarande Nanm
och Fördelningar, de första begynnare till tjenst, uti vissa frågor
och svar författad. Med ett dertill hörigt Kopparstycke om Globo
och Planeterna», Stockholm och Upsala 1742, 2:dra uppl. Sthlm 1755;
3:dje uppl. Gefle 17(33; 4:de uppl. Westerås 1779, i hvilken upplaga
författaren äfven utsatt sitt namn, H. J. Woltemat. Arbetet lider
hufvudsakligen af samma fel som Hübners, först och främst
beträffande sjelfva uppställningen i frågor och svar. Vi skola derför blott
meddela något litet ur detsamma. Geografiens tredelning finnes
äfven här, genom olika sätt att indela jordens yta. Såsom olika slag
af »Watn» nämnas: »Ocean (eller stora verldens haf), Haf (= några
delar deraf), Sjöar, Floder, Ganaler (!), Wik, Sund.» Ej mindre
egendomlig är indelningen af landet i fastland, halfö, ö, kust. Den
fysiska geografien (i synnerhet orografien) är lika försummad som hos
Hühner: ingenstädes omtalas, om ett land är bergigt eller slätt; icke
ens i fråga om Schweiz nämnes ett enda ord om berg. Bland
vatten »märkas» der endast: Genfer- och Bodensjöarna samt Rhen och
•Khöne. För hvarje särskildt land angifvas gränserna, längd och bredd
i svenska mil, omgifvande vatten, insjöar och större floder. Derpa
följer den politiska indelningen, med den frågan om hvarje provins:
Hvad är derom att märka?» Till svar följer en uppräkning af
städer (ofta temligen obetydliga’ jemte de vigtiga) med angifvande af de-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
