- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 4 (1884) /
310

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

, Om Palau-öarna.

Föredrag i Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi den 19 sept. 1884

af E. W. Dahlgren.

II.

Den ögrupp, hvars historia jag i det föregående skildrat, är
belägen mellan 7° och 8° n. br. och på 13-1° 30’ o. 1. fr. Greenw.
Såsom redan är nämdt, räknas den i allmänhet tillhöra Karolinerna,
ehuru dess läge är temligen afskildt från hufvudmassan af dessa öar.
De bland dem, som ligga närmast Palau, äro Lamoliork (eller Ngoli)
och Yap; till den förra är afståndet omkring 180 nautiska mil, till
den senare ungefär 240 naut. mil. Förutom åtskilliga småöar i
syd-vest, såsom de förut omtalade Sonsorol, Pul, Lord Norths Island m.
fl., äro närmsta bebodda land Nya Guinea i söder, Halmahera i
syd-vest och Mindanao i vester. Afståndet från Palau till dessa större öar
är ungefär detsamma eller omkring 480 nautiska mil. Ögruppen bestar
af en större och sex mindre bebodda öar samt öfver tjugu små
obebodda öar. De omgifvas alla, utom Kaiangle i norr och Angaur i
söder, af ett sammanhängande korallref, som på vestra sidan på sina
ställen är ända till 8 naut. mil aflägset från land och här omsluter en
djup lagun, till hvilken åtskilliga inlopp föra från öppna hafvet. Pa
östra sidan af öarna sluter sig refvet mycket närmare till stranden;
det genomskäres äfven här af flere passager, såsom den bifogade kartan
närmare utvisar.

Öarna äro i allmänhet bergiga, och bergarten består i
arkipelagens södra del af korallkalk, på somliga ställen höjande sig ända till
tusen fot öfver hafvet; i den norra delen består berggrunden deremol
af en eruptiv bergart (ett slags basalt), som här stiger till toppar af
ännu större höjd. Ögruppens högsta berg, ss pa

Baobeltaob, når en höjd af nära 20(K) fot. På källor finnes ingen brist;
hufvudön eger ilerc mindre bäckar och t. o. m. en liten insjö, som
har sitt utlopp genom en flod, (»gruppens betydligaste vattendrag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1884/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free