Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af ögruppen de än härstamma, förstå hvarandra fullkomligt, bör, på
grund åf den lifliga samfärdseln inom det lilla området, väcka
mindre undran än det påpekade förhållandet, att samma egenhet är
rådande i hela Mikronesien, Marianerna dock undantagna. En annan
egendomlighet beträffande Palau-språket är den, att det, oberoende
af de nämnda dialektskilnaderna, finnes två slags språk, ett »vackert»
och ett »fult». Semper anför exempel härpå,1 utvisande olikhet i så
väl ordställning som ordförråd. Liksom hos flere andra folk, är det
ena språket de förnämas, det andra det lägre Jolkets, och bruket
fordrar, att det »vackra» språket användes,4r då man tilltalar någon
i rang högre än en sjelf, det »fula» deremot vid tal till en
underordnad.
Om invånareantalet på Palau saknas af lått insedda skäl alla
närmare uppgifter. Att emellertid Palau-folket, liksom de flesta, om
icke alla andra polynesiska stammar, är stadt i ett hastigt aftagande,
är alldeles uppenbart. Semper, som gjort frågan härom till föremål
för en särskild undersökning, antager, att invånarean talet på Wilsons
tid uppgick till mellan 40 och 50 tusen, under det att detsamma år
1862 högst kunde skattas till 10,000. Han tillskrifver detta hastiga
sjunkande i antal uteslutande en omständighet, nämligen den, att
folket genom europeernas besök med ens blifvit föVsatt från stenåldern
till en utvecklad jernålder. Det mödosamma arbetet med de
otympliga verktygen af sten och snäckskal tvang fordom invånarna att
använda månader, ja år på fullbordandet af byggnader och andra för
dem behöfliga ting, hvilka de nu utföra på helt kort tid med de af
europeerna införda yxorna, knifvarna m. m. Då sporre till
verksamhet alltså saknas, tar deras naturliga tröghet ut sin rätt och verkar
det förslöande af kropp och själ, som medför hela stammens förderf.
Krig med europeerna, koppor och bränvin, som bland naturfolken
utfört ett så grymt förstörelseverk, hafva, enligt Semper, ingen skuld i
Palau-folkets utdöende. Att emellertid andra epidemier än koppor
decimera invånarnas antal, är redan förut omtaladt,* och Semper
anför sjelf på ett annat ställe i sin bok såsom grund för den
tilltagandeofruktsamheten bland q vinnorna, att dessa undvika att blifva mödrar,
emedan de efter europeernas ankomst till öarna ofta dö i barnsäng.* * 1 * 3
benämner samma ställe Xf/arbnkut. Detta senare namn är sannolikt detsamma
som Xf/irrarth, hvilket Semper hörde från Abba Thulles mun såsom benämning
på Aibukil, »ett ord, hvilket man, i likhet med åtskilliga andra, ogerna hörde på
Korror» tanf. st. s. 233).
1 Anf. st. s. 202 o. 310.
1 So ofvan sid. 213.
3 Semper, anf. st. s. 138.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
