Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(Wilson) eller Irajkalau (Kubary) är benämningen på hans förste
minister. Dessa titlar motsvaras i Molegojok af Tomol och Nirugunir,
i Ejrraj af Ngirigiklang och Ardialul, i Aibukit af Mad och Krei o. s. v.
Men hvarje liten ort eller by har äfven sin öfverhöfding, sin förste
minister och sina rupacker, dessa senare dock ej alltid så talrika
som i de större orterna. Öfverhöfdingen i en ort är oftast
samtidigt rupack af lägre grad i ett annat och förnämligare samhälle, uti
hvars höfdingeråd han deltager, då ärenden der behandlas, som röra
distriktet i dess helhet, Konungen i ett distrikt eller en ort
representerar detsamma i alla yttre angelägenheter, men är dock ingalunda i
besittning af någon oinskränkt makt. Han är nämligen i främsta
rummet underkastad de rådande sedvänjorna, hvilka han icke vågar
öfverträda, och vidare är han i hög grad beroende af de nämnda
höf-dingarna eller rupackerna. I Korror är dessa senares makt t. o. ra.
så stor, att de, såsom förut är nämdt, förmått afsätta Abba Thulle
och skaffa honom en efterträdare efter eget val. I denna stat är
Irajkalau, förste ministern, chef för ett eget parti bland höfdingarna,
som i antal och betydelse är öfvermäktigt konungens eget. I
Artin-gal, och öfver hufvud taget i norra delen af ögruppen, synas
konungarna intaga en sjelfständigare ställning.
Höfdingarnas rådplägningar försiggå i bajerna eller de förut
omtalade gemensamma husen, och i dem bedrifvas äfven diplomatiska
underhandlingar med bundsförvandter eller representanter för
fiendt-liga stater.1 På konungens kallelse, kringförd genom de i bajen
tje-nande qvinnorna, de s. k. armengols, infinna sig rupackerna med
be-telkorg i handen och yxa öfver axeln och intaga sina bestämda
platser i bajen, hvarpå tobak, betel och sirapsvatten bjudes omkring.
Öfverläggningen sker ej högt, utan någon af de lägre höfdingarna
förmedlar meningsutbytet. Då alla äro ense, kungör konungen beslutet.
Det lägre folket kan man skilja i två klasser, nämligen dels de,
som genom arf kunna inträda i rupackernas led, dels de, som aldrig
kunna uppnå en sådan ställning. Men oberoende af denna indelning
finnes äfven en annan, och här kommer jag till det, som, ehuru ej
alldeles egendomligt för Palau, för oss europeer kanske synes mest
underligt i detta folks sociala inrättningar. Hela befolkningen, såväl
den manliga som den qvinliga, är delad i ett antal grupper, af
euro-peerna kallade »klubbar», på infödingarnas eget språk benämnda
kaldcbekel (i södra delen af ögruppen) eller klöbbenjöll (i norra
delen deraf). Antalet medlemmar i en sådan »klubb» är vexlande;
1 Somper har (anf. st. s. 212 IT.) synnerligen lifligt skildrat en sådan
underhandling, i hvilken han sjelf deltog såsom medlem af höfdingarnas råd i Aibukit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
