- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 4 (1884) /
334

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

håller penningar af dessa. Efter någon tid blir hon vanligen gift med
en man i bajen, och flyttar då till det enskilda hus, som denne åt
henne bygger, men inträffar icke detta, går hon till en annan baj och
derifrån till en tredje, tills hon slutligen lyckas göra ett parti. Från
Angaur och Kaiangle, de båda små öarna längst i söder och norr,
måste de unga flickorna sändas till bajerna i det öfver dem herskande
Korror, men det händer ock, att hela den qvinliga ungdomen i en by
flyr till en annan för att der lefva i bajen, något som visserligen
förorsakar stor uppståndelse och äfven bedröfvelse i hemorten, men
ingalunda länder de flyktande* till någon skam eller hindrar dem att
i framtiden knyta förmånliga förbindelser. Armengols stå dock i
mycket mindre anseende än de gifta q vinnorna; de af dem, som äro
anstälda vid rupackernas baj, hafva vissa företrädesrättigheter, men
äro deremot för lifstiden bundna i sin ställning.

Barnens namngifvande, giftermålen och begrafningarna försiggå
nästan utan alla ceremonier. Liken jordas under de stenplatformer,
pä hvilka husen äro uppförda.

Slutligen återstår att nämna några ord om infödingarnas gudatro
och gudsdyrkan. Att härom vinna en fullständig och klar insigt möter
för den besökande europeen ännu större svårighet än att förskaffa
sig kunskap om seder och bruk, styrelse, familjeförhållanden o. dyl.
De flesta frågor om religiösa ting, som man ställer på infödingarna,
kunna de icke fatta, ej heller är det dem möjligt att i ord uttrycka
de orediga föreställningar, de hafva om högre väsenden och ett lif
efter detta. Ett ej ringa antal sagor hafva emellertid blifvit
upptecknade på Palau,1 och af dem framgår åtskilligt till frågans
belysning. Enligt dessa sagor beboddes landet först af kaliterna, eller
gudarna. Dessa hafva skapat landet och menniskorna, stiftat lagarna,
infört handtverk och konster, ja t. o. m. sjelfva förfärdigat alla
föremål, som öarnas nuvarande bebyggare ej förmå framställa. Af de
olika skapelsehistorierna må följande tvenne anföras:

Sägnen förmäler, att i början var Palau mörkt och obebodt, men
pa ett berg, som ännu visas i distriktet Ejmelijk, vistades ett
andepar, man och hustru. Dessa mejslade med en yxa af musselskal sol
och måne och kastade dem upp i luften, hvarpå det blef dag. Solens
hem var i hafvet vester ut, och här uppväxte ur vattnet ett träd,

1 Do sagor, som äro meddelade pa. spridda ställen i Sempers och Kubarys
arheten, halva hlifvit sammanförda af d:r A. B. Meyer i Bdderschviflcn des
<.\/v///’/Ws tuul der Sfidsee, s. 3—7. Dels varianter af dessa, dels
åtskilliga nya hafva hlifvit upptecknade af Miklucho Maklai.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1884/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free