Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kallat den turanska och hvars ättlingar skulle vara basker, finnar och
lappar. Schrader har egnat denna fråga om indo-europeernas förhållande till
metallerna en särskild uppmärksamhet och dervid kommit till ett resultat,
vidt skildt från Pietets,.nämligen att det indo-europeiska urfolket känt endast
en metall, koppar. Detta betyder dock ej mycket, alldenstund tenn och
brons voro okända. De indo-europeiska språken ega icke beslägtade ord för
begreppen gjutning och hamring. Schrader kommer alltså till den slutsatsen,
att det indo-europeiska urfolket befunnit sig på stenålderns ståndpunkt, att
det varit förnämligast boskapsskötande, men äfven idkat ett primitivt
åkerbruk, förstått att spinna och väfva samt känt konsten att bygga hus.
Familjbegreppet var högt utbildadt, en styrelse utöfvades af stamhöfdingar med
patriarkalisk myndighet. Hvad de religiösa begreppen beträffar, torde det
vara visst, att detta folk lärt sig att gifva akt på de i naturen försiggående
fenomenen och egnat dem sin hyllning eller fruktan; om den religiösa kulten
känna vi deremot intet. Söker man nu ett motstycke till en dylik kultur,
så’ finnes verkligen ett sådant hos det schweiziska pålbyggnadsfolket, och
dermed ledes man öfv$r på frågan, om det är nödvändigt att antaga, att det
indo-europeiska urhemmet legat i Asien. Redan tidigare forskare hafva med
bestämdhet förklarat, att de indo-europeiska folken utgått från ett europeiskt
hem, men olika meningar hafva rådt om hvar i Europa detta varit beläget.
Schrader antager på åtskilliga skäl, att det varit i östra Europa, särskildt i
vestra Ryssland och Galizien; Penka går längre och påstår, att
Skandinavien varit den indo-europeiska stammens vagga. Ensamt språkvetenskapen
kan emellertid ej lösa alla de invecklade frågor, som härmed stå i
sammanhang. (En utförligare framställning af föredragets innehåll kommer att
meddelas i ett följande häfte.)
Friherre Nordenskiöld talade derefter om det röda sken, som nu en
längre tid plägat visa sig på himmelen efter solens nedgång och före
hennes uppgång. Såsom anledning hvarför tal. valt detta ämne till föremål för
sitt föredrag anfördes, att detsamma berörde åtskilliga vigtiga kosmologiska frågor,
som stode i nära sammanhang med geografien, hvarjemte fenomenet komme
att gifva anledning till en liten vetenskaplig expedition med uppgift att söka
utreda orsakerna till detsamma. Allt detta ansåg tal. väl berättiga honom
att upptaga det anförda ämnet till behandling i ett geografiskt sällskaps
sammanträde.
Fenomenet torde vara för de fleste bekant. Det har sedan slutet af
november visat sig kanske de flesta morgnar och aftnar, när himmelen icke
varit mulen, och särskildt samma afton föredraget hölls hade det tett sig
synnerligen praktfullt. Det behöfde derföre ej närmare beskrifvas; tal. ville
blott erinra derom, att det hade stort tycke af den vanliga morgon- och
af-tonrodnaden, men dels var det mycket intensivare, dels uppträdde det, i
motsats till den vanliga afton- och morgonrodnaden, först någon tid efter
solnedgången eller någon tid före solens uppgång i sin största färgprakt. Den
påpekade likheten har antagligen gjort, att fenomenet till en början icke
blifvit behörigen beaktad t; sannolikt har det visat sig redan tidigt på hösten
förtidet år, och anledning finnes antaga, att det blifvit sedt redan på
sommaren.. Det vore af synnerlig vigt att få utredt, huruvida fenomenet visat sig
före* slutet af augusti, enär det blifvit satt i sammanhang med eruptionerna
i Sunda-sundet, som inlräffade vid denna tid. Säkert är, att strax efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
