Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dan assistenten vid mineralogiska museum, G. Lindström, som utförde
undersökningen, ej hann före afresan — som företogs ej med Stockholm utan med
Filipstad till utgångspunkt — förse sig med tillräckliga apparater. Ett bättre
resultat framgick af undersökningen af det svarta stoft, som öfveretelöjtnant
E. af Klereker insamlade på Ladugårdsgärdet. Det innehöll kobolt och
troligen äfven nickel, ämnen sällsynta på jordytan, men nästan ständiga
beståndsdelar i meteoriter. Dessa ämnens närvaro i det ifrågavarande stoftet
tyckes derför visa, att kosmiska beståndsdelar ingått i detsamma, om ock
dess hufvudmassa utgjorts af dam från stadens bostäder, verkstäder och
eldstäder. Just derför kan undersökningen af det stoft, som nedfallit i
gran-skapet af en stor stad, ej blifva afgörande för den för kosmologien vigtiga
fråga, som här föreligger. Det är ock på grund häraf, som
Vetenskapsakademien anslagit ’medel för att fortsätta dessa undersökningar någonstädes i
norra Sverige, der man icke har att befara så betydliga föroreningar af
terres-triskt dam som i granskapet af en stor stad. Talaren tilläde, att äfven den
hvitaste snö innehåller ringa qvantiteter af ett svart stoft, ehuru detta till följd
af irradiation först blir synligt vid snöns smältning. Tal. hade ofta på sitt
laboratorium låtit nedsmälta snö från Stockholms granskap, men hade aldrig
funnit densamma innehålla föroreningar i sådan mängd, som för det närvarande.
För sin del vore han obetingadt af den åsigten, att det röda skenet
härrörde deraf, att jorden för närvarande passerar genom ett kosmiskt
dammoln, och han hoppades i framtiden kunna lemna fullgiltiga bevis derför.
Frågan om kosmiska ämnen i form af dam nedfalla till jordytan, vore för
tal. af största intress^. Redan för 12 år sedan hade han i snön från ett
starkt snöfall i Stockholm påvisat ett svart pulver, som innehöll metalliskt
jern och kobolt, och senare undersökningar i Finlands skogsbygder, pä
isfälten norr om Spetsbergen och på Grönlands inlandsis m. m. hafva
ådagalagt detsamma. Den teori tal. härpå byggt rörande jordklotets uppkomst
och utveckling finnes närmare framstäld i en sistlidne vinter tryckt
afhand-ling » Om den yeoloyiska betydelsen af kosmiska ämnens nedfallande till
jordytan, särskildt med qfseende på den Kant-Laplace’ska teorien.» 1
Skulle det nu visa sig, alt »det röda skenet» är ett återsken från kosmiska
dammoln i luftkretsens högsta lager, så har tal. deruti en vacker bekräftelse
på de åsigter han i ofvan anförda afhandling uttalat.
Med anledning af detta föredrag yttrade professor Gyldén att, ehuru
han hvarken ville bestrida eller betvifla, att det röda skenet ursprungligen
kunde hafva sin grund i kosmiska förhållanden, han dock icke trodde, att
man ännu vore berättigad att förklara . det dermed, att jorden passerade
genom ett kosmiskt moln. Det är kändt, att då jorden passerar genom en
stjernfallsvärm, så synes* stjernfallens antal störst om morgonen, emedan man
då befinner sig på en ståndpunkt, som är bland de främsta på jordkroppen
i dess rörelse kring solen, och derför flere af dessa partiklar måste mötas
af och derföre äfven nedstörta mot dessa punkter än mot andra på jordens
yta. På samma sätt skulle också, om jorden passerade ett kosmiskt moln,
och detta öfver hufvud föranledde fenomenet af en ovanligt stark
morgon- eller aftonrodnad, denna företeelse visa sig starkare om morgnarna än
l) A. E. Nordenskiöld, Studier och forskningar föranledda af mina resor i
höga Norden, sid. 125—227.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
