Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S. Michele och Castello befinner sig nämligen en sadelformig insänkning —
öns profil har blifvit liknad vid ett hvilande lejon — och denna har
åstadkommits genom en jordbäfning, hvilket tydligt bevisas af en vid Grande
Marina utlöpande kloakledning, som tillhört den gamla staden Capri. Denna
ledning har naturligtvis stupat ned åt hafvet, men lutar nu i stället’ inåt
land med en vinkel af 25°.
Beträffande härledningen af namnet Capri råda olika åsigter. Man har
antagit, att det kommer af det latinska ordet , get, men då öns äldsta
kända befolkning var grekisk, torde sannolikheten mera tala för
härledningen från xctTTQog, vildsvin. Romarna benämnde ön Caprese, hvilket skulle
antyda, att der vore mer än en ö, ett antågande, som bestyrkes af en
berättelse hos Suetonius om Augusti besök derstädes. Denna andra ö, som
nu försvunnit, har lemnat efter sig en stor klippa vid kusten, kallad
Mona-cone, på hvilken anträffats en sarkofag, som förvaras i Neapels museum.
( Den äldsta historiska häntydning på Capri har man velat finna Jios
Homerus, hvilkens berättelse pm Sirenernas ö blifvit förlagd dit. Att ön
tidigt varit bebyggd bevisas af de fynd af pilspetsar och knifvai af flinta och
nefrit, som blifvit anträffade i flere grottor och nu finnas förvarade i den
på ön bosatte doktor Cerio’s samling. Äfven spår af ett feniciskt inflytande
har man velat se på Capri; säkert är att ön, liksom Neapel-golfens
omgif-ningar i öfrigt, koloniserades af greker. Tacitus säger, att de voro Teleboer
från Akarnanien. Den första bestämda Underrättelsen om Capri
härstammar från Augusti tid och återfinnes hos Suetonius, som berättar, att
kejsaren, intagen af öns skönhet, tillbvtte sig densamma af Neapels invånare mot
ön Ischia; han lät der uppföra åtskilliga palats och tillbragte på Capri fyra
dagar kort före sin död. Sin största ryktbarhet under forntiden vann Capri
genom kejsar Tiberii tioåriga vistelse derstädes och såsom skådeplatsen för
hans grymheter och lastbara lefverne. Ön fortfor ått vara kejsarnes
privategendom till det Vestromerska rikets fall, men omtalas för öfrigt knappt
någonsin under den liden, liksom ej heller under den äldre medeltiden. Ön
var i saraeenernas våld åren 860—915 och hade för öfrigt mycket att
lida af tunesiska och algeriska sjöröfvare, för hvilkas anfall befolkningen
sökte skydda sig och sina egodelar i torn, hvaraf ruiner ännu finnas
mångenstädes på ön. År 1370 anlades klostret , och år 1535 sköfla-
des ön af Barbarosså, som dervid intog inbyggarnas sista tillflyktsort, ett
stort faste, som än i dag bär namnet di Harbarossa. Åtskilliga
gånger hemsöktes Capri af pest och hungersnöd. Vid pesten 1656 utdog
större delen af befolkningen, men munkarna i Certosa, som inneslöto sig,
skonades; efter farsotens upphörande lade de under sig en stor del af den
genom dödsfallen herrelösa jorden.
Gräfningar efter de härligheter, som öfverallt finnas dolda i öns jord,
företogos först 1734, hvarigenom många dyrbara saker bragtes i dagen, men
ej förr än 1780 började dylika undersökningar att bedrifvas mera
systematiskt. En böhmare vid namn Hadrawa, hvilken 1780 åtföljde konung
Ferdinand IV till Capri för. att jaga vaktlar, som i otaliga skaror hvila på ön
under sina flyttningståg söder ut, påbörjade då gräfningar och lade i dagen
delar af en byggnad, förmodligen ett bad, med förträffliga mosaikgolf och
freskomålningar. Han undersökte de följande åren Tiberii bad, Villa Jove,
det forna fyrtomet m. m. De förnämsta dervid anträffade fynden finnas
nu i Neapels museum, i slottskapellet i Casertä, i Capris katedral o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
