Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är den från Marra-berget midt i Där-Fur kommande Bahr el-ärab,
»Arabfloden». Bildad af en mängd källfloder rinner denna först åt
sydost, böjer sig sedan åt öster och mottager från höger en mängd
betydande bifloder, hvilka alla komma från det vidsträckta
bergssystem, som utgör egyptiska Sudans gräns i sydvest mot
Njam-njam-landen. Gazellfloden, som likaledes bildas af en mängd från
nyssnämnda berg kommande (och först af Schweinfurth och Junker
upptäckta och namngifna) källfloder, rinner först åt nordost, men böjer
sig efter Báhr el-årabs inflöde (29° ö. lgd) åt öster, emottager den
stora Tendsj-floden och förenar sig med den söder ifrån kommande
Bahr el-djébel i en sjölik utvidgning, kallad Mukrin cl-buhär,
»flodmötet», men af europeer benämnd .»No-sjön», med förvrängning af
namnet på ett närboende folk nuér. Ur denna sjö utgår Nilen under
namn af Bahr el-åbjad, »Hvita floden», först åt öster och förenar
sig åter med den söderifrån kommande Giraff-floden, men efter
So-bäts inflöde, hvars öfre, antagligen från Kaffabergen söder om
Abessinien kommande lopp är fullkomligt okändt, antar Nilen åter den
huf-vudsakligen nordliga riktning, den sedan med blott ett enda större
undantag bibehåller, passerar nära sju breddgrader utan något
egentligt tillflöde, tills den vid Räs el-chartum, »snabeludden», förenar sig
med »Nilens moder», Bahr el-dzrak, »Blå floden». Denna, som
kommer från den stora Tsana-sjön i Abessinien, flyter under namnet
Abai först åt sydost, sedan åt söder och sydvest, hvarunder han
mottager en mängd tillflöden från öster, böjer sig sedan åt nordvest,
upptager från venster de sannolikt från Kaffabergen kommande
Ja-biis och Tomät, och inträder på egyptiskt område vid den betydande
militärstationen Fazögl. Härifrån blir Bahr el-åzrak segelbar ända
till sin mynning vid Chartöm, och ungefär midt på denna sträcka
utfalla tätt bredvid hvarandra de bägge bifloderna Déndcr och Råhad.
hvilka komma från abessinska höglandet vester om Tsana och flyta
nästan parallelt åt nordvest.
En färd på Hvita Nilen erbjuder i allmänhet inga bilder af
landskaplig skönhet eller ens pittoreskt behag. De låga, ofta sumpiga
stränderna och de på tem ligen stort afstånd belägna byarna eller
nomadlägren döljas för den resandes ögon fullkomligt af den täta,
höga vass (Phragmites isiacus) och papyrussäf, som, blandad med
kurbitsartade slingerväxter och praktfullt blommande konvolvler,
följer vattenkanten på bägge sidor. Längre inåt land växer frodigt den
för sina hårda, stickande bladskidor högst besvärliga gräsarten
umw-siij) »ull-mor» (Vossia procera), och der bakom synas dungar af sunt
(Acacia nilotica), flöjt-, sejjäl- och andra akasiearter, små skogar af
det gulblommiga ambadj trädet (Herminiera elaphroxylon), sykomo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
