Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spridda lerkojor knappt förtjenade namnet by, voro nu en mängd hus
och verkstäder af sten och trä uppförda. Jernvägsspår ringlade sig
i sanden, och ur öppna skjul pustade ångmaskiner af alla storlekar.
Här var nämligen icke allenast den i Nildalen löpande banans
midtpunkt mellan Sitit och El-Urdu, utan äfven flere för byggandet och
trafikerandet erforderliga fabriker och reparationsverkstäder dels
färdiga, dels under anläggning. Af sjelfva jernvägen voro dock icke
mer än 12 km. söder ut trafikerade med ett tåg om dagen, och 10
andra under byggnad. Hela denna efter dervaraDde förhållanden
storartade anläggning leddes af en engelsk ingeniör, som några år
förut haft anställning vid Gellivara-kompaniet i Lappland. Han
flyttade från yttersta köld till jordens hetaste trakt, och resultatet af
hans arbete blef enahanda. Nu är allting öfvergifvet och slopadt vid
det då så lifliga Wädi-hålfa, och åtskilliga millioner pund sterling
ligga begrafna i öknens sand. Nilen är nu.som förr den förnämsta
samfärdsleden, segelbar från mynningen till Ladö och Fazögl, men
har ändock som förmedlare af varuutbytet ringa betydelse, då
trafiken med ångbåtar uteslutande är kedivens’ monopol, och hela hans
nilflotta ej torde öfverstiga ett dussin smärre ångbåtar af ringa
dräg-tighet, af hvilka alltid några äro stationerade i ChartGm. Endast på
sträckan mellan Kairos hamnstad Buläk och Aswän kan den vanliga
inhemska trafiken med segelpråmar sägas vara af vigt för
varutransporten; för Nubien och Sudän äro nu som för tusentals år sedan
karavanstråterna i detta afseende af större betydelse än Nilen. Det
torde knappt behöfva nämnas, att körbara vägar finnas blott kring
Kairo och Alexandria, hvarför man också endast der och i ytterst
obetydligt antal nyttjar vagnar till forsling af personer och varor.
Af äldre ännu nyttjade karavanvägar äro de förnämsta: från Kéne i
Öfra Egypten vid Nilen till Kosér vid Röda hafvet, från Siat genom
Libyska öknen till Fäscher i Där-Fur, först bekant genom Brownes
resa (1793), och från Aswän genom Nubiska öknen till Berber
(Burck-hardt 1810). Vanligtvis följer handelsutbytet, liksom ock de
europeiska turisternas och forskarnes färder, mellan Nedre Egypten och
Sudän en på följande sätt af sjöväg och land väg sammansatt stråt:
1. Från Buläk pä Nilen genom första katarakten, antingen a) till
Korúsko mellan Aswän och Wädi-hålfa, derifrån med karavan genom
öknen till Abu-hämmed vid Nilen, utmed floden till Berber och vidare
på Nilen till Chartum, den kortaste, men genom vattenbrist på
ökenleden (en enda liten saltaktig källa under 12—15 dygn) också den
svåraste vägen, eller b) till Wädi-hålfa, derifrån med karavan utmed
Nilen till El-Urdu, på Nilen till byn Débba, mera sällan Ambuköl,
derifrån å nyo karavan genom Bajada-steppen dels till El-obeid (15—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
