Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.20 dygn), dels till Umm-dermän vid Hvita Nilen midt emot Chartum,
vid Blåa Nilen (10—12 dygn). Stundom far man ock från Urdu
med två kortare ökenpassager först till Djébel-Barkal vid Nilen och
sedan derifrån till Berber. 2. Från Kairo med jernväg till Sués,
der-ifrån med (kedivens) ångbåt öfver Djédda i Arabien till Sawäkin och
vidare med karavan genom steppen a) förbi Sinkat till Berber vid
Nilen, eller b) öfver Tö-kar till Kåsala, hvarifrån karavanvägar gå
vester ut öfver Gös-rédjeb vid Ätbara till Chartum, ät sydvest öfver
T om ät vid Setits inflöde i Ätbara, till Sennacär, och öster ut öfver
Algéden och Keren till Masäwa vid Röda hafvet.
3. Etnografisk öfversigt.
De länder, hvilkas geografiska förhållanden jag i det föregående
skisserat, höra i etnografiskt hänseende till jordens mest intressanta
trakter. Också har frågan om deras rasförhållanden under senare
åren varit ofta diskuterad och särskildt inom Berlins etnologiska
kretsar. Det är i synnerhet den berömde anatomen professor
Hart-mann, som der och i alla sina talrika skrifter om Afrika1 sökt
försvara den af honom uppstälda åsigten, att alla nordöstra Afrikas
folkstammar, med undantag af de bevisligen i historisk tid inkomna
araberna, varit en enda folkstam, till rasen identisk med de s. k.
negrerna i Centralafrika. Till denna stam, af honom kallad nigritier,
hänför Hartmann också icke blott hela Norra Afrikas invånare utan
äfven Södra Afrikas, de s. k. Bäntu-folken, och undantar således af
de inhemska afrikanska stammarna blott hottentotter och buschmän.
Han utgår i denna sin åsigt från rent fysiska och anatomiska
grunder, och stöder den på det material af kranier, mätningar,
beskrif-ningar, observationer, fotografier o. dyl., som han och andra
vetenskapligt bildade resande hunnit samla under de sista tjugu åren. Den
allmänna åsigten deremot — så allmän, att jag icke vet om någon
framstående forskare uttryckligen förenat sig med Hartmann —
representeras hufvudsakligen af sådana vetenskapsmän och resande, som
gjort sig ett bérömdt namn inom språkforskningen: i främsta
rummet den nyligen bortgångne Lepsius, som i en vidtberömd och ofta
citerad inledning till sin »Nubische Grammatik» (1880) ger en lika
storslagen som (enligt min åsigt) fantasirik och i luften sväfvande
öfversigt »iiber die Völker und Sprachen Afrikas», vidare Brugsch,
Reinisch, Munzinger, Friedr. Muller m. fl. Enligt denna allmännare
1 Se Die Nigritier, B. I. (Berlin 1876); Die fíejah (Zeitschr. fur Ethnologie.
Jahrg. XI, Berlin 1879, Heft. I, II); Die Völker Afrikas, Leipz. 1879; Die
Nitländer, Leipz. 1884.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
