- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 5 (1885) /
28

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och Fr. Mullers i stor stil uppgjorda, men sins emellan stridiga och
utan tillräcklig faktisk grund uppbyggda system.

I anslutning till denna indelning betraktar den nu allmänt
gällande åsigten neger- och nuba-folken som ursprungliga autochtoner
i Nordost-Afrika. Sedermera, men långt före all känd historia — och
således äfven före den egyptiska, som dock går fyra till fem tusen
år tillbaka före vår tidräkning — måste hamitema ha kommit
invandrande från det gemensamma hamitisk-semitiska urhemmet i
Mesopotamien och Arabien, och undanträngt neger- och nubastammama
till Centralafrika, , hvarifrån dessa i sin ordning drefvo hottentotter
och bantu längre söder ut. Så fylde hamitema hela Nordafrika och
gingo i vester ända ut på de Kanariska öama, hvilkas urinvånare,
guancher, anses tala ett hamitiskt språk. Långt senare, eller efter
en tidrymd af minst 5,000 år, kommo sydsemitiska folk, sabäer eller
himjarer, öfver Bäb-el-måndeb in i Afrika och togo i besittning
Abessiniens fruktbara högslätter, och slutligen inträngde i historisk tid
araberna efter Muhåmmed i norra Afrika. Det är nu alldeles icke
att undra på, om vetenskapsmän och särskildt de, som icke äro
språkforskare och derför icke vilja tillmäta språkforskningen någon
afgörande betydelse i etnologiska frågor, känna sig kritiskt stämda
gent emot dylika invandringshypoteser och deraf följande
grupperingar af befintliga folkslag. Professor Hartmann vill alls icke höra
talas om hvarken semitiska eller hamitiska språk och folk, och om
han än yttrar sig med en viss försynthet i afseende på den förra,
sedan århundraden tillbaka vetenskapligt rotfasta uppfattningen och
benämningen, så spar han så mycket mindre på hånande speglosor
mot dem, som trots hans protester fortfara att begagna uttrycket
»hamitiska» folk och språk och tillägga detta en bestämd både
lin-guistisk och etnologisk betydelse.

Rent teoretiskt sedt måste jag för min del ställa mig på
Hart-manns ståndpunkt i den mening, att vid fråga om bestämmande af
menskliga raser och rasåtskilnader språket icke har den primära
betydelse, som det hittills allmänt ansetts intaga. Rasskilnaden måste
byggas på rent fysiska kännetecken, kraniets och bäckenets form,
hårets beskaffenhet, hudpigmentets kemiska art o. d. Framför allt
böra ras- och språkfrågan icke med hvarandra förblandas, ej heller
slutsatser och teorier inom den ena vetenskapen utan vidare göras
gällande inom den andra. Men derutaf följer icke, att
språkforskningens resultat icke skulle kunna vara en god ledning vid
rasernas bestämmande. Ty då det är otvifvelaktigt, att der folk af samma
ras bott tillsammans, der visa ock deras språk i de allra flesta fall
de kännetecken, som karakterisera språklig slägtskap, så har man ock,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1885/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free