Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dervattensledningen är lagd mellan Pernambueo och Carcavellos, i
närheten af Lisabon. och är fördelad i tre sektioner med en samlad
längd af 3,669 sm.: Pernambueo—S:t Vincent (en bland Cap
Verde-öarna), S:t Vincent—Madeira samt Madeira—Carcavellos. Men
dessutom finnes mellan de två sistnämda orterna sedan år 1882 en
särskild kabellänga, som mäter 627 sm.
Då vi härefter öfvergå till Nord-Amerika, träffa vi der först ett
landttelegrafsystem af betydlig täthet och mångsidighet. Motsatsen i
detta afseende mot Syd- och Central-Amerika blir i ögonen fallande,
redan då man inkommit i Mexiko, men inom Förenta Staternas
område är den rent af öfverväldigande. Telegrafen har icke blott
tidigt införts i dessa länder, nämligen redan år 1844 i Förenta
Staterna, då den äldsta linien Washington—Baltimore anlades, utan en
gång öfverförd på nord-amerikanskt område, har den der utvecklat
sig med stor hastighet.
Orsaken härtill har först och främst varit den anglo amerikanska
befolkningens anlag och lynne, dess intelligens och verksamhetsdrift.
Man synes här med en viss passion älska detta
kommunikationsmedel. Men äfven naturförhållandena äro ganska gynsamma för
telegrafväsendets utbredning, och klimatet är icke så ödesdigert för
materialets bevarande som i verldsdelens rent tropiska nejder. Sä
är medel varaktigheten för telegrafstolparna af lärkträd i Förenta
staterna 15 år, af samma slags stolpar i England deremot 8 år, och i
-de varma och fuktiga trakterna kring Amazonfloden vara trästolparna
blott 2 år i medeltal. Jernstolpar behöfva här, om man bortser från
vissa delar af Mexiko, der de verkligen användas, alls icke begagnas,
ja, trästolparna äro icke ens beredda.
Vid redogörelsen för det nord amerikanska nätets geografiska
utbredning utgå vi från det förut omnämnda central-amerikanska vid
norra gränsen af Guatemala. Härifrån går först en linie till 8. Juan
Bautista, der den förgrenar sig och dels utsänder en enda ledning
öster ut på halfön Yucatan ända till Sisal vid Mexikanska viken7, dels
i nordvestlig riktning inom kort utvecklar sig till ett nät, som sprider
sig öfver större delen af den mexikanska fristaten. Detta nät sträcker
sig i noiT till Guaymas, vid Californiska viken, samt till Ures, vid
floden Sonoro inuti landet, och har för öfrigt slutpunkter både vid
Stilla hafvet och Mexikanska viken på sådant sätt, att det står i
samband med kablarna i båda dessa vatten. Hufvudlinien passerar
genom mellersta delen af landet. Mexikanska telegrafsystemet
samman-bindes med det i Förenta Staterna äfven medelst landtlinier, af hvilka
den äldsta och vigtigaste går öfver Matamoros, vid mynningen af
floden Rio grande del Norte. Äfven med nätet på Cuba förknippas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
