Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äfventyrare af alla nationer, araber, turkar, egypter, greker och
äf-ven andra européer, och etablerade en vinstgifvande exportþandel,
förnämligast med elfenben. De utrustade för detta ändamål stora
expeditioner, hvilka foro uppåt Hvita och Blå Nilen och tillbytte sig
dessa varor af strandborna. Besättningen på expeditionernas fartyg,
hvilken i ett land som detta nödvändigtvis måste vara både talrik
och väl beväpnad för att vara säker för öfverfall, bestod
hufvudsak-ligen af hyrda nubier från Dongola och slafvar. Dessa senare, som
i stora karavaner fördes till slafmarknaderna i Berber och Chartum,
voro vanligtvis af de arabiska nomadstammarna baggära. dja’alin,
abu-röf och de arabiserade fundjerna röfvade från deras i allmänhet
svagare grannar, nuba (i Kordofän), schilluk, dinka, nuér och andra
negerstammar. Men snart började Chartum-köpmännen sjelfva bedrifva
denna slafjagt i mycket större skala och efter étt ordnadt system,
hvarvid elfenbenshandeln fick tjenstgöra som officiel skylt. Och ehuru
de negerstammar, hvilka gjordes till offer för dessa röfvartåg, dels
såsom nuba och schilluk redan voro, dels småningom blefvo Egyptens
lagliga skattskyldiga undersåtar, lade de från Kairo kommande
em-betsmännen så mycket mindre hinder i vägen för dessa allt tätare,
blodigare och grymmare menskorof, som de nog visste att för detta
sitt öfverseende utpressa stora summor af slafhandlarna.
Vid dessa expeditioner tillgår vanligen på följande sätt. En rik
köpman eller ett konsortium af flere utrustar en» oftast med engelska
dubbelbössor förträffligt Beväpnad trupp om 100 å 200 man, hvilken
på båtar fraktas till sin bestämmelseort, numera vanligen en vid någon
af Bahr-el-pazäls bifloder belägen s. k. zeviba. En sådan zeriba
består af en mängd hus, enkom uppförda för den dervarande
garnisonens räkning under den tid, »jagtsäsongen» varar, och oftast
skyddade af omgifvande graf och vall. Stundom underhåller konsortiet
flere sådana zeriber på lämpliga, naturligtvis från hvarandra vidt
af-lägsna ställen. Från zerlban göres sedan ströftåg åt alla håll, byarna
öfverrumplas nattetid, alla vapenföra män nedhuggas, och alla gossar
och flickor under 20 år bortföras till zeriban. Sedan sålunda ett
par hundratal slafvar sammanförts, afgår karavanen under ledning
af en cljelläb (»slafdrifvare»). Hopkopplade två och två med ok om
halsarna drifvas de fram till fots med piskslag af djellabens män, som
alla äro beridna, och utstå förfärliga qval af törst, hunger och
solhetta under den månadslånga vandringen till Ghartöm. En god del
omkomma under vägen, och köpmannen anser det som en god affär,
om djelläben bringar honom 75 procent lefvande, säljbar vara.
Mången gång försvarade sig negrerna dock med stor tapperhet, och
stundom lyckades det dem i sin tur att öfverrumpla en zeriba, hvarvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
