Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilka bogseras af starka bogserbåtar. Vi finna här lodjor af olika
storlekar, lastande 40, 60, 80, ja till och med 100 tusen pud eller
omkring 1,650 ton hvarje. Bogserbåtarna äro uteslutande hjulångare
med starka maskiner, från 100 till 180 nominella hästkrafter, liggande
31/-» å 4 fot djupt i vattnet. På Volgas vattenomåde finnas öfver
500 ångare, de flestar byggda inom landet. Större delen af detta
antal är bogserbåtar. På vårarna, då vattenståndet är högst, är
trafiken här öfverväldigandg; senare på sommaren minskas vattnet så
betydligt, att farkoster, som gå djupare än 372 å 4 fot, icke komma
fram. Föregående år var der mindre vatten, än man någonsin kan
minpas, och båtar, som gingo öfver 3 fot djupt, kunde ej flyta. Detta
verkade nära nog som en riksolycka för Ryssland, derigenom att
varor icke kunde fortskaffas till Nisjnij-marknaden.
För öfrigt är navigeringen på Volga förenad med icke ringa
svårigheter. Flodens bädd består nämligen af ’ ytterst fin sand,
hvilken ’ uppslammas af vattnet och föres af strömmen längre eller
kortare väg, samt aflagrar sig i bankar på olika ställen i floden. En
ringa störing i strömmens styrka eller riktning förorsakar genast, att
sandafsättningen flyttas från ett ställe till ett annat, och en ny bank
bildar sig, kanske just på det ställe, der det nyss förut var djupt
vatten och fartygen plägade färdas fram. Mången resande på Volga har
gjort sig lustig öfver det i deras tycke primitiva sättel att navigera,
i det en man står för ut med en lång stång och ständigt undersöker
djupet samt ropar upp fotantalet, der stången når botten. Orsaken
härtill är emellertid de flyttbara sandbankarna, hvilka man knappast
kan fordra, att lotsarna skola kunna hålla reda på. En annan
egendomlighet är, att man icke har en gång för alla bestämdt, på
hvil-kendera sidan en mötande ångare skall tagas, utan derom
underhandlas hvarje gång särskildt. En uppför strömmen gående ångbåt,
som skall möta en annap, blåser en gång i sin ånghvissla och en
man går till fartygets reling och hviftar med en flagga om dagen
och en lykta om natten på den sidan, som man vill att det mötande
fartyget skall passera. Den andra ångbåten svarar på samma sätt,
om den är nöjd härmed, hvilket i de allra flesta fall är händelsen.
Skulle af en eller annan orsak det mötande fartyget icke kunna gå
in häruppå, ger det till svar tvenne hvisslingar och signalerar med
flaggan eller lyktan på motsatta sidan.
Såsom bränsle användes på öfre delen af Volgafloden ännu
förnämligast ved, men naftan begynner tränga allt högre upp, och man
kan säga, att gränsen mellan nafta och ved, går genom Nisjnij
Novgorod. Veden köpes der i trakten för 4 rub. 50 kop. famnen
(7’x 7’x 2 4”), och naftans pris är ungefär 27 kop. pudet. En famn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
