Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var köket. Köksspisen bestod af en större trälåda, fyld med sand;
på denna gjordes en öppen eld, öfver hvilken grytan hängdes. Sjelfva
pråmen var 77 fot lång och 20 fot bred samt lastad till 3 fots
djupgående. . Den var för öfrigt försedd med ett roder af omkring 16 fots
längd, som manövrerades med en ännu längre roderpinne. Tvenne
par åror funnos äfven på sidorna samt dessutom en åra riktad rätt
ut från fören. Dess ändamål var att underlätta styrandet. Årorna
voro groft tillyxade af stockar och fordrade vid rodd minst fem man
h värjer
Bland lodjans bemanning fans äfven en norrman, som kommit
med ångaren »Lena» vid Nordenskiöldska expeditionen samt
qvar-stannat här i Sibirien och nu bär namnet Ivan Ivanovitsch. Han
följde egentligen med för att biträda vid arbetena i forsarna, och
visade sig vara en käck och rådig man. Vår styrman åter var
egentligen repslagare; detta yrke utöfvade han om vintrarna, som det
sades med stor framgång, men om somrarna dref honom längtan ut
»på böljan den blå», och såsom rorgängare hade han i många år
gjort sig känd för lyckliga resor på Angara. Ofta tycktes det gå,
enligt hvad vi senare funno, temligen på Guds försyn, men han
måtte stått väl anskrifven på högsta ort, ty bra gick det lika fullt.
Ehuru alla ’ryssar af sin omgifning tilltalas uteslutande med
förnamnet och fadersnamnet, så vidkändes han egentligen sitt tillnamn
Sfe-reglasov och tilltalades allmänt så.
Norrmannen och Sjereglasov sofvo i en tarantass, som stod
på däck, och i en sådan, nb. då den står stilla, kan man sofva bra.
Såsom den ljufvaste sömn, jäg i lifvet njutit, framstod för mig de få
ögonblick under den veckor långa landsvägsfärden, då tarantassen
stannade vid stationerna och jag ej behöfde stiga ut för att
underhandla om nya hästar, betala de gamla eller dylikt. Då sof jag som
i Abrahams sköt, och verlden syntes rik på njutningar.
Kl. 3*/4 på morgonen den l7/29 juli kastade vi loss från kajen i
Irkutsk. Molnen i öster begynte purpras då vi, ledda af strömmen,
gledo ned för den fagra Angaras kristallklara böljor. Småningom
förgyldes äfven höjderna längs flodens stränder af den uppgående
solen, och man frestades tro påståendet, att det var en af jordens
vackraste floder, vi nu girigo att beträda.
Förr än vi fortsätta vår färd, torde det emellertid icke vara ur
vägen att närmare belysa ändamålet med resan och i sammanhang dermed
äfven beröra några af Sibiriens vigtigaste kommunikationsleder.
Vill man från Europa frivilligt göra en resa till det fordom så
illa beryktade, nu deremot måhända öfverskattade Sibirien, kan man,
beroende af omständigheterna, välja fyra olika vägar:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
